- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tjugondetredje årgången. 1881 /
330

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•330

min åsigt, att denna insats i de många glänsande festerna hade
sin stora vigt och betydelse.

På festprogrammet förekom vidare promenaden på
Djurgården, hvilken försiggick på e. m. samma dag och, i
sanning, tog sig storartadt ut, der den kungliga cortègen,
bestående af tolf eleganta ekipager, förspända med ståtliga
hästar, framtågade mellan oöfverskådliga skaror af
högtidsklädda menniskor, som tillkännagåfvo sina sympatier medelst
blomsterkastning, viftningar och. hurrarop. Vid ankomsten
till Djurgården helsades don af en lysande skara
uniformerade officerare till häst och efterföljdes snart af en
oändlig rad af vagnar, der man såg blomman af hufvudstadens
beau nionde, och så fortgick det genom den vackra parken,
öfver hvilken vi Stockholmsboer med skäl äro stolta, men för
hvilken naturen gjort så mycket och konsten så litet. I dess
gröna sommarskrud hade hösten nu blandat sina rikare
färgskiftningar, och den sjunkande solens strålar lekte kurra gömma,
mellan löfmassorna och dallrade på vattenspegeln, som
alltemellanåt framskymtade, samt öfvergjöto med sitt förklarande
skimmer så väl föremålen för allas blickar, landets fader och
hans höga gemål, kronprinsparet och de unga prinsarne, som
ock den böljande mängden, hvilken rörde sig omkring dem i
brokigt virrvarr. Det var ett hänförande skådespel, som man
sent glömmer, mon slutet deraf var nära att blifva ett än mer
oförgätligt sorgespel.

För det lifliga blodet hos kronprinsens unga hästar hade
redan en stunds väntan på borggården synts för lång. Gerna
hade de derför sedermera velat visa hvad de förmådde och
med lust och mod ilat framåt i raskt lopp, men, tyglade
af kuskens kraftiga hand, tvingades de att iakttaga det
de-corum, som omständigheterna fordrade. Folkvimlet, sorlet,
hurraropen, blomsterprojektilerna, allt detta i förening
verkade dock så uppeggande på de eldiga springarnc, att den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:23:00 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1881/0346.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free