Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
ningen, åtminstone till det förnyade införandet af snörlifvet. Under
kriget hade lifvet gått högt upp under bröst och axlar; men nu
kunde det ej blifva nog långt och smalt; skönhetssinnet kräfver nu mera
ett lif, smalt som en getings. Detta var ett slag, efter hvilket den
moderna verldens plastiska känsla ännu i våra dagar ej kunnat hemta
sig. Den linie, som den qvinliga apparitionen numera erbjöd i kontur,
isynnerhet från ryggen betraktad, liade med alla sina utsprång och
spetsiga vinklar ej mer något gemensamt med den menskliga
gestalten. Att dess utom i följd af styfheten hos det af järn och fiskben
bestående snörpansaret ett tillgjordt, stelt och kantigt sätt i kroppens
vändningar och vridningar trädde i stället för den fria, behagfulla
rörelsen och spänstigheten, var något, som ej kunde undvikas, då
rörelsen ej längre vågformigt strömmade genom hela kroppen utan blott
kunde gå för sig i de yttre lemmarna med stela och oböjliga
ledgångar. Detta låg för visso i tidens anda och riktning samt ansågs
för fint, förnämt och behagfullt. Till deuna kroppens otymplighet kom
dess utom den stela gången, hvilken föranleddes af de utomordentligt
höga, spetsiga skorna, hvilka tvungo den dam. som hade dem på sig,
att gå på tårna. På samma sätt som man gjorde hufvudet högre,
ville man också göra sig större nedtill. Allt hvad man förstår med
qvinligt behag, nämligen rörelsernas skönhet, hade helt och hållet
blifvit upphäfdt och omöjliggjordt genom dessa skor.
Den marii att åstadkomma effekter samt genom kontrast förstärka
en verkan, som är ett af denna tids förnämsta karaktärsdrag,
framkallade för toaletten ett ganska egendomligt mod, moucherna och
sminket. — — — — — — —
Men för att gifva en fullständig kostymbild af man och qvinna,
böra vi ej glömma färgen. Vi erinra oss, att den andliga och politiska
reaktionsperioden under barocktiden efter reformationen hade utsläckt
lefnadslusten i hjärtat samt kärleken till kraftiga färger i klädedrägten.
Det lif och den rörelse, det stora kriget medförde, samt måleriets
uppblomstring hade till större delen låtit färgen återfå sin förra betydelse:
men ban hade uppträdt som äkta konstnärlig, ej matt, men ej heller
skarp och skrikande. Detta senare var nu dèn karaktär, ban antog
under Ludvig XIV:s tidsålder, och derigenom kom han äfven att
harmoniera med den rådande smaken. Åter märker man ett sträfvande
att åstadkomma en öfverdrifvit stor effekt. Blått och rödt voro
Ludvigs och lians tids älsklingsfärger, mon båda måste vara så kraftiga
och lysande som möjligt, och med dem förenade tnan guld. Dessa
äro visserligen grundfärger samt basis för all sann färgeffekt, men vid
denna tid fördelade man dem ej så fint, som t. ex. araberne i
Alhambra, hvarigenom desse framkallade ett härligt skimmer, utan man stälde
dem mot hvarandra utan några mjuka öfvergångar, i breda, tunga
massor.
Sådan var nu den drägt, den smak i toalettväg, som åtföljer
Ludvig XTV:s period, den återupplifvade barocken, perukstilrri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
