- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tjugondefjerde årgången. 1882 /
214

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.214

nos. Hvem vet för öfrigt om ej den nyktra middagsolen
kommit landskapet att framstå mindre storartadt än nu, svept i
manteln af den halft genomskinliga dimman, under hvars
sväfvande former det växte och bytte färg och gestalt likt en
hägring.

Vid Nordmarkens gästgifvaregård läto vi hästarne hvila
en stund och förfriskade oss sjelfva och körsvennen ur den
medförda matsäckskorgen. Under tiden studerade vi »herrarnes»,
troligen landthandlaren, rum, dit vi blifvit införda, och funno
det försedt med ömma scener i miserabla oljetryck, diverse
populära kuriosa på byrån, och på skrifbordet en gitarr och
en kopiepress i syskonlig sämja.

Så bar det åter af, alltjemt uppåt, tills vi nådde
Dalkarlsjön, som enligt den präktiga karta vi medfört *) ligger
1,007 sv. fot öfver hafvet. Här dröjde vi något längre i
gäst-gifvarmors lilla kammare, prydd med hemväfda hvita gardiner,
samt på dragkistan vaser med vackert gräs och —
pappersblommor! I det snygga köket bommade mor till en väf
medan potatisgrytan kokte och tre små barn lekte omkring
henne. På min fråga svarte hon att »till slitnings» nyttjade
de mest hemväfdt; starkare blir det, tillade hon, »och när en
då tar si’ egen ull, så blir de’ feil int’ så dyrt heller som
köptyget»**). Mannen hade förr haft ett torp under Lesjöfors bruk,
tror jag, men fått byta det mot gästgifveriet, hvarjemte han
körde kol med egna dragare, och ansåg sig härmed hafva fått
bättre förtjenst. Hustrun bar denna prägel af ett tungt lif
och en passiv undergifvenhet, som är utmärkande för
landsbygdens obemedlade qvinnor.

Så fortsatte vi vår regnfärd. I trots af hvad kartan sagt,
tyckte vi oss ännu länge vara i ständigt uppåtstigande, hvil-

*) Karta öfver Vermlands län, sammandragen af A. E. Törnebohm
år 1880 såsom grundlag för en geologisk öfversigtskarta.

**) Atergifvandet af folkspråket sker ur minnet och har intet
anspråk på att korrekt beteckna uttalet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:23:14 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1882/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free