Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.266
lofprisningen af hemlifvet i George Eliot’s böcker ett medelbart
klander af den qvinliga verksamheten utåt, och en hyllning af
det gammaldags qvinnoidealet? Tänkte George Eliot verkligen
lågt om sitt köns intellektuella förmögenheter, och saknade hon
sympati för en så vigtig del af det sociala reformarbetet, som
qvinnofrågans lösning? Dessa och liknande frågor framkallade
Middlemarch, säger miss Simcox, och fortsätter:
I sitt eget äktenskaps lugna oeh lyckliga tillbakadragenhet och
under sitt flitiga litterära arbete kände George Eliot sig hvarken
hågad eller manad att uttala sig i dessa ämnen. Visst är, att hon både
hvad män och qvinnor angick, hyste mera sympati för uppfyllandet
af pligter än för proklamerandet af rättigheter. Det tillhörde hennes
positiva anläggning att mera fästa sig vid hvad menniskorna gjorde,
än hvad de hoppades andra skulle göra för dem. Hon kände stark
ovilja mot hvarje form af afsigtligt och illvilligt förtryck; men
hennes böjelse att se äfven den andra sidan af allting gjorde att. hon
aldrig blef politiskt fanatiserad.
I arbetarfrågan uttalade hon sig t. ex. en gång (i- en artikel
kallad »Felix Holt’s Adress to working men».) Der varnade hon
arbetarne för okunnigheten, för pligtförgätenheten, för anspråket
att endast i egenskap af arbetstagare ega en moralisk
öfverlägsenhet öfver arbetsgifvarne. 1 alla tillämpningsfrågorna
påpekade hon huru den sanna visheten ligger innesluten i tingens
oföränderliga natur, på samma gång hon medgaf att en del
förhållanden äro föränderliga; att arbetarens vilkor skola kunna
omskapas, genom att de rikes pligtkänsla skärpes med afseende
på deras arf från förtiden. Hon hade en högre politisk tro än
stundens, och medgaf aldrig att något system var fullfärdigt.
»Det ligger mycket af hennes personliga erfarenhet i Derondas
svårighet att välja sig en lifsuppgift. Hon var ingen villig lyssnare
till de slags menniskovänner, som kallblodigt göra sina statistiska
beräkningar öfver det menskliga eländet och lugnt upprada sina siffror,
hvilka representera så oerhörda summor af enskildas lidanden.
Hennes inbillning grep så lifligt fatt i just detta enskilda lidande och såg
det med sådan tydlighet, att sådana sinnesrörelser voro henne rent af
fysiskt outhärdliga, och i de fall, der hon icke kunde hjelpa, ville hon
ej onödigt uppröras. Hennes varma intresse för all välgörenhet
omfattade jemväl den i stor- skala organiserade, såvida den var än-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
