Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
313
ej växla ett ord, förr än de kommo in i kyrkogårdsallén, men
der voro de alldeles ensamma.
Margret började genast tala om allt hvad hon skulle
uträtta i dag åt sig sjelf och andra och räkna ut hur hon skulle
få tiden att räcka till; notarien hörde knappast på henne, han
gick och betraktade henne från sidan med en beundrande
blick — aldrig hade han sett henne så vacker — och hjertat
riktigt dansade i honom, då han tänkte på huru glad hon
skulle bli, när han drog fram med den stora nyheten, som
riktigt brände hans läppar. Det var nära gjordt att han låtit
den krevera midt upp i alla de spetsar och handskar och
näsdukar, som Margret talade om, men så tänkte han: nej,
låt oss komma i ro der inne på en beqväm soffa först! —
De veko af till venster, sedan de kommit in genom
grinden; han ville af gammal vana gå in i den vanliga
syrenber-sån, der de alltid brukat sitta förr och der han för tolf år
sedan en herrlig vårafton förklarat henne sin kärlek, men hon
fortsatte vägen ännu ett stycke och gick in på en grafplats
längre bort, der de aldrig varit förr. Den begränsades i alla
fyra hörnen af ofantliga lönnar, som gjorde det nästan mörkt
der inne och hvilkas kronor slöto sig tillsammans öfver en
stor fyrkantig grafkulle, öfverväxt med blommande
vinter-gröna och höga hvita astrar. Hon slog sig ned på den
grönmålade bänken, som stod der, och sade:
»Jag har någonting särskildt att säga dig i dag».
Just samma ord, som han ämnat börja med! Han blef
nyfiken.
»Hvad kan det vara?» frågade han, i det han satte sig
bredvid henne och försökte se in i hennes ögon, hvilket dock
ej lyckades.
Det blef en liten paus. Margret satt och såg åt sidan
och bet i den svällande röda underläppen med sina stora
Tidskr. för hemmet. 24:de årg. 6:te häft. 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
