Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 24. * Kristendomen och qvinnofrågan. Af L. H. Å.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
en användbar beteckning. Det gifves t. o. m. auktoriteter af
betydenhet, som uttalat sig i denna anda. Med allt skäl hafva
ock förbindelser betraktats jemförelsevis mildt i förhållande till
andra aberrationer. Berättigade frän kristlig ståndpunkt blifva
de dock icke derföre. Intränger man något djupare i andan
af den kristna moralen i allmänhet, de citerade ställena i
synnerhet, så finner man lätt omöjligheten att tänka sig något
sådant förhållande på hvilket ej kan lämpas antingen budet,
att de tu skola vara ett — och dertill hör åtminstone
oupp-lösligheten, och likheten i samhällsställning och lefnadsvilkor —
O 7 O
eller ock orden i 1 Kor. 6 kap., detta bland annat just på
grund af den slående likheten i motivering på båda ställena.
I sistnämnda fall är förbindelsen osedlig, i den senare är den
ett äktenskap, medförande dettas pligter. Att den borgerliga
lagens sanktion ej är det afgörande, att våra pligter i slika
fall sträcka sig längre än till hvad denna kräfver, kan sägas
vara åtminstone antydt i Matt. 19: 8. (»För Edert hjertas
hårdhets skull» o. s. v.) Men lika så litet som denna sanktion
är i detta fall afgörande, likaså litet kan den sägas vara af
kristendomen omedelbart fordrad. Om en man och en qvinna,
utan att hafva iakttagit några lagstadgade formaliteter, lefva
tillsammans under samvetsgrant uppfyllande af makars pligter
mot hvarandra och i den allvarliga afsigten att dermed till
lifvets slut fortfara, så torde det blifva svårt att från
ny-testamentlig ståndpunkt påstå, att de gjort sig saker till
kyskhetsbrott. Men väl kan ett varningens ord från denna
ståndpunkt sägas om dem i ett annat afseende, nemligen: »Våren
all mensklig ordning undergifna för Herrans skull.»
Om det än — efter hvad vi ofvan sökt utreda — är en
med kristendomen fullt förenlig, om än ej af honom för alla
tider påbjuden ordning, att hustrun är sin man i allt
under-gifven, med andra ord och allmännare uttryckt, att qvinnan
inom samhället i det bela intager den osjälfständiga ställning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
