Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 30. * Flickskolan inför riksdagen. Hrr Carlsons och Wennerbergs yttrande i frågan om lönetursberäkning i flickskolan för statens lärare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164
de qvinliga läroverkens ställning är så oviss, att möjligheten af
framtida anslag från riksdagens sida är beroende af en komité, som
tillsatts att undersöka dessa skolor. Vid sådant förhållande är det
väl klokare att icke fatta något beslut af denna art.
Förslagets nytta för läroverken synes mig högeligen tvifvelaktig.
Ty när man använder timlärare — och låter detta sig göra i den
ena skolan, bör det väl kunna gå för sig äfven i den andra —
uppsökes han naturligen bland hufvudstadens mer kända och kunniga
lärare, men göres platsen fast, får man nöja sig med en ung
nybörjare. Och man skall snart finna, att det var mera fördel med
en van timlärare än en ung, ovan, fast lärare. Jag finner vidare
förslaget orättvist. Mau sträfvar efter jemlikhet, men åsigterna äro
besynnerliga, när det kallas likställighet att man låter mannen, som
redan har rätt till alla platser vid manliga läroverk, få den äfven
vid qvinliga, medan qvinnan, som icke har någon rätt till plats vid
de manliga, nu skulle kringskäras äfven i den lilla rätt hon liar.
Jag kan visserligen ej påstå, att förbud finnes för qvinna att
tjenstgöra vid manligt läroverk, men faktiskt liar dock ingen erhållit fast
plats vid något sådant.
Om nu riksdagen lemnar sitt bifall till den k. propositionen, så
inträffar det, att medan blott en qvinna fins Bom är kompetent till
dessa platser, komma de nog att sökas af många män, som lockas
af den angenämare och lindrigare undervisningen. Då komma
antagligen inga qvinnor att vidare gå den banan, eller ock äro, när de
fullgjort sina kunskapsprof, alla platser besatta. Och härmed är jag
inne på mitt slutargument, Hela den kungl, framställningen innebär
ett försök — eller rättare sagdt ett sätt att omintetgöra meningen
med riksdagens tidigare beslut, ty riksdagen har ej beviljat några
anslag, bara för att en del unga damer skulle ta examen, utan för
att öppna qvinnan en möjlighet att sjelf förtjena sitt bröd. Det är
detta som nu — enligt min åsigt — så väsentligt hotas. Många
qvinnor hafva egnat sig åt undervisning äfven på högre stadier och
fyllt sin pligt bra. Skola de nu af männen utträngas från de fasta
platserna och bli timlärarinnor, ja, då är alltsammans omkastadt.
Man kan mot mig åberopa Tyskland, som mest använder manliga
lärare, men det återstår att höra, att dess flickskolor stå högre än
våra. Jag önskar för min del att platserna hos oss företrädesvis
må besättas med qvinnor, men bifalla vi k. propositionen, kommer
helt visst motsatsen att inträffa. I öfverensstämmelse med hvad jag
flere gånger yttrat, och helt och hållet nitisk för att inan ej må
beröfva den qvinliga ungdomen något af hvad den har rätt att hoppas,
kan jag ej annat än motsätta mig den k. propositionen och yrka
bifall till utskottets förslag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
