Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 34. Thérèse Kamph. Minnesteckning af en f. d. elev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
att de voro valkomna, ja, det smärtade henne, om någon
uteblef. De vänliga ord, som visade, att hon var nöjd med sina
flickor, voro värda att sträfva efter; hur sen var hon ej att
tro något ondt om dessa, hur färdig att i det längsta taga
deras parti! Hvad som mest satte hennes tålamod på prof, var
liknöjdhet, vankelmod och det själfviska begär att »hafva
roligt», som så rakt stred mot den lust att tjäna, hon sökte
inplanta.
Så ökades med hvarje år mängden af dem, som från olika
platser i världen med kärlek och förtroende vände sig till
henne, och i samma mån ökades krafven på henne. Hennes
korrespondens blef allt vidlyftigare, de besökandes antal allt
större, knappast en stund lemnades hon i ro. Likväl räckte
hon till för allt, på sig själf tänkte hon minst. Hon hade
från tidiga år varit klen, strängt arbete och mångahanda om-
O ’ O o
sorger tärde allt mer på hennes krafter. Våren 1879 angreps
hon af en mycket svår lunginflammation; tillståndet syntes
nästan hopplöst, men denna gång tillfrisknade hon dock, ehuru
långsamt. På afslutningsdagen kunde hon till barnens glädje
genom fönstret hälsa på dem, strax därpå reste hon till
Lipp-springe och återkom på hösten med stärkta krafter.
Under de senare åren föreföll hon ganska rask. Trots
sömnlöshet, ofta återkommande hufvudvärk och allmän
svaghet höll hon sig uppe med oförminskadt, ja, förökadt intresse
och en arbetskraft, som tycktes växa med behofvet; det var
den stora energien, som segrade öfver den kroppsliga svagheten
och till och med sysselsatte henne med nya planer. Länge
hade tanken på de afgående elevernas framtid och vidare
utbildning upptagit henne, gåfvobrefvets ord om ett
»frunimmers-seminarium» föresväfvade henne, därföre blef hennes glädje
stor, då hon såg sig i stånd att förverkliga sin älsklingstanke,
en fortsättningskurs till skolan. Frågan väcktes våren 1884,
hon omfattade med stor värme förslaget, hastade med dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
