Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 35. Riksdagen och Flickskolan. Några förklaringar till Dr G. Sjöbergs i bilagan framlagda genmäle. Af Esselde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
ordnad vigt, helst då vi betänkte den stora framgång, med
hvilken de två ifrågavarande skolorna hittills arbetat utan
löneturs-beräkning. Vi påpekade, att dessa skolor aldrig kunde
vinna till fasta lärare de erfarna och skickliga skolmän, de
nu hade såsom timlärare; att de således måste åtnöjas med
lärare, hvilka ännu ej erhållit fast plats i statens skolor ’) och att
dessa unga herrar, om än så nitiska, dock med bästa vilja ej kunde
blifva lämpliga, vare sig att bilda »kärnan» för flickskolans
timlärarekorps eller att leda 16—18-åriga flickorsunder visning. Yi
uttalade vidare vår farhåga, att den ifrågasatta åtgärden skulle
minska antalet lärjungar i gymnasialklasserna och sålunda
motverka den högre qvinnobildningen samt stänga all
lärarinnebildning inom ett enda läroverk, med mellanskolans undervisning
till sitt högsta mål.
Erinrande om petitionärens välkända nit om flickskolan
och hans oegennyttiga intresse för dess lärarinnekorps, uttalade
vi vår förmodan, att han förbisett det farliga i följderna af den
påkallade åtgärden, hvilket förbiseende åter manade oss att
särskildt påpeka dem.
* #
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
