Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 46. Helen Jackson, skald och regeringsombud - Förtrogen med sorgen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-281
bevekelsegrunder, men hon var impulsiv i sitt förakt för låga
handlingar och var stundom grymt orättvis mot menniskor|
som hon belt enkelt icke förstod. För dem, som bäst kände
henne, var hon en personlighet ensam i sitt slag och rent af
outtömlig. För dem har lifvet blifvit utarmadt genom hennes
bortgång. Hon stod icke omgifven af någon skola, hon
lemnade icke någon efterträdare, och hvarken minnet eller fantasien
kan återkalla hennes bild eller ens för dem, som älskade henne
högst, på nytt frammana denna i sitt slag allenastående
personlighet. De, som företrädesvis minnas henne i hennes stunder
af sprittande och lekfull liflighet, skola finna dessa sina intryck
dämpade af hennes sista sånger »Habeas Corpus», »Acquainted
with grief» och »A last prager», hvilka sånger synas hafva
stegrat döendets patos och på ett nytt sätt tolkat några af
den menskliga naturens innersta förnimmetser.»
Vi meddela här i öfversättning trenne af dessa sköna
sånger.
Förtrogen med sorgen.
Har du lärt känna sorgen väl?
Så väl, att ej med glädtigt skick,
Med lek, som mängdens bifall stjäl,
Hon mer förvilla kan din blick?
Så väl, att ej en blinkning mer,
Om än du innerst bäfvar, rädd,
Förråda får, hur väl du ser,
Hvar gång hon nalkas, rikt förklädd.
Så väl, att ej du stänger dörr
Att hejda hennes snabba fot?
Ej svarar henne, nu som förr,
Att ej hon fröjdas åt ditt knot.
Tidskrift för hemmet. 27:de årg. 6:lc häft. 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
