Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 1. Kalendarier.
- 2. Primstaven.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
• kuindil • me vid ᚱ r = E, att händerna på samma sätt som för påsk kunna användas för
uppsökande av fastlagssöndagen och därmed fastans riktiga begynnelse, ehuru täxten
ingenting därom nämner. Jfr, hurusom kalendern hade en inre rad gyllental för uppsökande av
fastlagssöndagen liksom för påsk. Vid ᚼ h = G inuti står mariu • m • ’Maria messa’, som
kalendern upptager vid denna dagruna d. 25 mars.
Det tal, som i det antagna exemplet 1328 skulle hållas i minne, var 9, och om detta
tal på angivet sätt räknas på lederna, kommer man till ᚱ r = E på långfingrets insida,
vilken led alltså skall vätas till vidare undersökning.
Då nu den tidigaste påskdagen 22 mars betecknas med ᚮ o = D på tummens spets,
utmärker sålunda det funna ᚱ r = E, som är det andra efter 21 mars, den 30 mars.
Då 1328 har söndagsrunorna ᚦ ᚢ = CB, är 30 mars icke sönd., varför påsk skall inträffa
påföljande söndag B 3 apr., såsom ock fallet verkligen var.
Anvisning om räkning på fingrarne för att finna påsken gives ock i Tabula cerei
paschalis av 1344 (Sv. dipl. 2, s. 1 f.), och andra delen av Rimbegla ägnas hel och hållen
åt kalendariska räkningar med fingrarnes tillhjälp.
*
2. Primstaven.
Medeltidens handskrivna kalendarier voro säkerligen inskränkta till kyrkan och de
förnämares krets, den större allmänheten begagnade sig av primstaven eller runstaven, av
vilken kalender massor exemplar bevaras i vissa museer och i enskilda samlingar. Namnet
primstav har vidsträcktare betydelse och omfattar alla kalendarier med gyllental, som icke
äro handskrivna utan ristade i trä, sten, metall, ben o. s. v., vanligen på en stav eller käpp,
stundom ock i form av skivor eller på varjehanda redskap och bohagsting m. m.; oegentligt
brukas det även om sådana utan gyllental. Runstav är åter det slag av primstavar, vars
tidskiftestecken utgjordes av runor, ty de kunde också på primstavarne vara blotta streck eller
andra tecken. Primstav kan således alltid brukas för. runstav men icke alltid tvärtom.
En stor del av förefintliga runstavar komma oss dock icke vid i detta sammanhang,
enär de utgöra en nyare tids efterbildning av den äldre runstaven. Rå 1600-talet uppmuntrade
man skärning av runstavar, och ett kungl. brev av 5 juli 1684 befriade till och med de däri
mest beprövade från utskrivning och skatt. Prof. S. Krook gav 1690 i Swenskt åg Runskt
Calendarium, som visar nytänningen intill år 1840 gyllentalen den plats, de borde ha för
att utvisa de verkliga månskiftena. Emedan julianska året var för långt, hade de verkliga
månskiftena kommit fyra dagar före de i kalendern angivna. Detta fel beriktigade enligt
Maillard hos L. Dumuys, Mémoire sur un Calendrier scandinave en caractères runiques,
Orléans 1907, s. 48 de romanska folken genom att börja med dagen, som i julianska
kalendern hade årets gyllental, och räkna tillbaka en dag för var stavelse i satsen: Nova luna
hic, då hic utvisade den verkliga nymånaden. I det ovan s. 9 nämnda kalendariet i cod.
Lincop. n:r 17 från 1400-talet finnes felet rättat i en rad med titeln Nytendelse,
Tendelsedagha, Ny(ss)dagha, Dies incensionis men med fem dagars avstånd från gyllentalet, som
alltså icke får medtagas, då man räknar tillbaka med Nova luna hic. Under denna rad står
en annan, som angiver: Hore incensionis, nyss thimane. Förklaring över runstaven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:41:48 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiderak/0014.html
