- Project Runeberg -  Till analysen af det empiriska själfmedvetandet /
41

(1910) [MARC] Author: Axel Hägerström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

låt vara relativt afsöndras från allt annat och gör sig
gällande som en relativt inom sig sluten värld, en mikrokosm. Denna
slutenhet ligger däri, att det synes vara väsentligen direkt
tillgängligt blott för sig själf. Detta innebär, såsom vi ofvan sökt visa,
en punktualisering af det samma till ett identiskt medvetande, som
i det konkreta medvetenhetslifvet ser sig själf1.

Härjämte må nu ett par särkskilda anmärkningar riktas mot

den föreliggande åskådningen. Den första är denna.
Samman-hanget ifråga kan såsom en kausal förbindelse mellan monienter
icke vara gifvet annat än i ett omdöme, i hvilket förbindelsen
bestämdes som nödvändig. Men det omedelbara
jagenhetsmedvetan-det är lika litet ett omdöme som åskådningen af elt enskildt sin-

lig t föremål.

Den andra är denna. Det är väl dock så, att
medvetenhets-sammanhanget omöjligt skulle erbjuda sig som »jag», om det
framträdde blott som led i ett allmänt natursammanhang, bestämdt
af detta och med förmedlande fysiska elemcnfer i sig insprängda.
Det får väl betraktas som det första, som erbjuder sig vid en
undersökning af jaget i omedelbart själfmedvetande: slutenhet inom
sig, för-sig-vara. Man har då att undersöka, 0111 det här
ifrågavarande kausala sammanhanget mellan medvetenhetsyttringarna
såsom sådant för den som därom är medveten erbjuder sig som ett
slutet helt. Vi abstrahera sålunda från det inflytande, som en
därtill knuten särskild jagföreställning tilläfventyrs utöfvar på
sam-manhangsmedvetandet och betrakta det rent för sig.

Det är att märka, att det här är fråga 0111 ett kausalt
sammanhang mellan det föregående och det efterföljande och mellan
samtidiga medvetenhetsyttringar. Det måste sålunda under alla
omständigheter föreligga medvetande om en tidig serie
medvetenhetsyttringar. Men nu är man alltid tillika medveten om en tidlig
serie yttre företeelser. Det frågas då närmast: Kan det här bli
tal om två tidliga serier, som fölle jämte hvarandra utan att ha
med hvarandra att skaffa, och som sålunda ej ens hörde till

samma objektiva tid? Nu torde emellertid möjligheten af ett
medvetande om två utom hvarandra fallande objektiva tider
omedelbart kunna utmönstras. Men om de båda förloppen måste
betraktas såsom fallande i en objektiv lid, så måste de i själfva
verket betraktas blott som leder i ett enda totalt förlopp vare sig

1 Se ofvan sid. 15.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:34:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tillanalys/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free