- Project Runeberg -  Till analysen af det empiriska själfmedvetandet /
43

(1910) [MARC] Author: Axel Hägerström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

här påstås — erinringen af själfva den individuella psykiska akten
vara förbunden med en föreställning om den yttre situationen.
Men genom förvexling af de båda föreställningsakterna kan den
meningen uppstå, att man utan lokalisering kunde erinra en
förfluten upplefvelse.

Vi se därefter på den bestämda temporaliseringen af de
medvetenhetsyttringar hos oss själfva, hvarom vi äro medvetna. Sker
denna oberoende af den bild jag gör mig af den yttre
verkligheten? Är det icke ett faktum, att förhållandet är omvändt? Om
jag skall temporalisera min iakttagelse af ett visst ställe, sker det
icke på det sättet, att jag inordnar den yttre situation, till hvilken
iakttagelsen hörde, i det yttre skeendet? Huru denna
temporali-sering i sin ordning sker, är här ej att undersöka1. Men kanske
jag är medveten om mina närvarande medvetenhetsyttringar i deras
nukaraktär utan att infoga dem i en yttre situation? Därvid har
man att taga i betraktande, att min nuvarande totalsituation
otvif-velaktigt i det naturliga medvetandet anknytes till min egen kropp.
Föreställer jag mig som en särskild individ, hvilket alltid blir nöd-

vändigt, såvidt jag öfverlmfvud förlägges till en objektiv tid, så
blir denna särskildhet närmast bestämd genom införläggandet af
medvetenhetsyttringarna i den egna kroppen. Dess
närvarokarak-blir då ett nödvändigt moment i föreställningen om
yttringarnas närvaro.

Plvad här saken i själfva verket gäller är detta. Jag kan
icke förlägga mina själsyttringar till en objektiv tid utan att
insätta dem som leder i det allmänna förloppet. Men härvid får den
fysiska verkligheten en egendomlig predominans. Tiden kan jag
fullständigt fylla ut endast med den fysiska verkligheten.
Medvetenhetsyttringarna framställa sig ingalunda som en fullständig serie, utan
erbjuda beständiga pauser, som utfyllas med fysiska verkligheter, och
framstå för det naturliga medvetandet såsom börjande, hvarvid
fysisk verklighet utfyller det nödiga ante. Men märk nu, att
utfyll-ningen af tiden är nödvändig för dess egen föreställbarhet. Om
en tom tid kan jag icke göra mig någon föreställning, därför att
där saknas allt, som kan differentiera den ena tidpunkten från den
andra. Men differens mellan ett före och ett efter är för tids-

föreställningen nödvändig. Häraf följer, att uppfattningen af den

1 Jmfr. Miinsterberg, Grundzuge der Psychologie, I, sid. 24‘J f. Här sker
dock den nyss i texten behandlade förvexlingen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:34:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tillanalys/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free