Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Torfmossarnas sammansättning och utvecklingshistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 VÅRA TORFMOSSAR
och dyfräåkenJformationen med dyfräken (Equisetum
fluviatile).
Följande formationer, hvilka bilda hufvudmassan af
torfbildarna, indelas lämpligen i två serier. Inom
hvardera af dessa forma de särskilda växtsamhällena en
utvecklingshistoriskt sammanhängande kedja, hvars första
länk ofta utbildat sig i öppet vatten.
Dessa serier benämna vi kärr och mossar. De
åtskiljas på beskaffenheten af bottenskiktet, d. v. s. de allra
lägsta växterna i formationen. Utgöres detta af Sphagnum,
kalla vi formationen mosse, utgöres det aft Amblystegium
eller rent af saknas, kalla vi den kärr.
Sphagnum är ett stort moss släkte, hvars arter äro
allmänt bekanta under namnen torf-, hvit- och
rödmossor. Af dessa benämningar äkola vi upptaga namnet
hvitmossor som det vanligaste. Hvitmossorna äro stora,
sällskapligt, ofta i tufvor växande mossor, i torrt tillstånd
hvita (ofta med dragning åt rödt), i vått grönhvita. I sin
anatomiska byggnad utmärka de sig genom den rikliga
närvaron af egendomliga celler med följande byggnad*: De
äro jämförelsevis stora, med tunna väggar, i hvilka finnas
stora hål ( s. k. porer) samt ring- och spiralformiga lister.
Härigenom kunna dessa celler, som i torrt tillstånd äro
luftfylda — häraf den hvita färgen — såväl mycket lätt
upptaga stora mängder vatten, både flytande och gasformigt,
som leda det vatten, som blott en del af växten upptager;,
till andra delar af densamma. — Denna vattenupptagande
egenskap bibehålla hvitmossorna äfven efter döden, och då
hvitmosstufvorna växa i höjden, komma deras lefvande
toppar, hvilka fordra mycket vatten för sina lifsförrätt-
* Växterna äro uppbygda af små, oftast först under
mikroskopet skönjbara blåsor, som man kallar celler. Dessa bestå ytterst
af en vägg, och där innanför finnes själfva bäraren af det organiska
lifvet, det s. k. urslemmet eller protoplasman. Se närmare härom
Verdandis småskrifter n:o 27 o. 28: Bengt Lidforss, Växternas
skyddsmedel mot yttervärlden, kapitel 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
