Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Torfmossarnas bidrag till kännedom om forna tiders natur, växt- och djurlif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34 VÅRA TORFMOSSAR
skogar. Växter, hvilka liksom kristtornet (Jlex
Aquifolium) och klockljungen (Erica Tetralixæ) älska ett
fuktigt klimat och därför nu hufvudsakligen finnas i västra
Svärge, gingo då längre in i landet.
Det trädslag, som utan motsägelse äger den största
betydelsen i de skandinaviska skogarna, är granen. Ej
nog med att de skogar, som uteslutande bildas af detta
träd, äro ganska vidlyftiga, äfven i andra skogar är den
mycket vanlig. Och här nöjer den sig ej med en
underordnad roll. Får naturen fritt sköta sig utan skogseldarnas
eller människans ingrepp, är det granen, som tränger undan
de andra trädarterna, med hvilka den en gång fått dela
utrymme, och särskilt få tallen och björken i de flästa
slag af skogar mycket lida af granens påträngande.
Säkerligen har mången läsare lagt märke till att bland
de af våra trädslag, om hvilkas invandringstid är talat,
denna sålunda mycket mäktiga inkräktare ännu ej blifvit
omnämnd. Man kunde ju vänta, att granen skulle
inkommit till oss samtidigt med tallen, då de i nutiden på det
stora hela taget äga en likartad utbredning, sålunda, som
vi erinra oss, mycket tidigt, under ett af Ancylussjöns
första skeden. Men så är ingalunda förhållandet. I de
lager från Ancylustiden, som tallen fyllt med sina
lämningar, finnas ej ett spår af granen.
Det är först under Litorinatiden, som granen uppträder
i torfmossarnas lagerföljd. Den saknas totalt i de danska
växtlämningsförande bildningarna, och på grund häraf och
en del andra omständigheter har man kunnat bestämma,
att granen vandrat till oss österifrån, från Ryssland. Den
vältrade då segerrikt fram öfver den skandinaviska halfön,
undanträngande en mängd andra växtsamhällen. Eken och
de den åtföljande växterna ledo äfven, så mycket mer
som under granens spridning en stark försämring af
klimatet inträdde, så stark till och med, att karaktärsväxter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
