Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
man kastar i sjön. For omkring aderton år sedan, eller
ännu längre, skall den galna Bolla, som man berättar,
haft en kärlekshandel med den tyske grefven Johan af
Hoya, som var en hög herre och väl ansedd hos konung
Gustaf. Men hennes lycka varade blott en kort tid. Den
stolte grefven, säger man, blygdes för den simpla bruden,
och endast i löndom, i en gammal offerlund icke långt
härifrån, hade de sina sammankomster, till dess han öfver-
gaf henne. Han förmälde sig med konungens syster Mar-
greta och bekymrade sig sedan hvarken om Bolla eller om
hennes barn. Den olyckliga kom till sin bror, som då
var slottsfogde på Kalmar. Men han var sträng; ty fastän
han förlät henne, höll han henne likväl till botgöring och
anförtrodde henne åt vår fru abbedissa här på Värnanäs.
Men nu förföll hon småningom i svårmodighet och blef
slutligen fullkomligt vansinnig. Éon blef just icke klokare
på sina ensliga ströfverier kring heden och till den gamla
offerlunden, hvilken hon understundom ännu besöker, då
hon kan undandraga sig vår uppsigt. Hennes barn, det
var en dotter, blef genast taget ifrån henne af brodern,
och då hon sedermera erfor, huru grefven af Hoya blifvit
förrädare emot konungen och flytt med sin gemål öfver
hafvet, så lopp hon natt och dag till sjöstranden och be-
svor nordanvinden, under sitt förvirrade tillstånd, att kasta
hans skepp tillbaka på svenska kusten. Men förgäfves;
grefven undkom till Reval, ocb fastän han redan för manga
år sedan fallit i slaget vid Öxneberg på Fyen, så hoppas
hon ännu beständigt på hans återkomst. Då stormen tjuter
omkring vår gård, rasar hon vildt i sin kammare och vill
ut till sjön, emedan hon tror, att nordanvinden skall åter-
föra till henne den otrogne älskaren. Ingen vet med viss-
het hvart hennes barn tagit vägen; men som man i hem-
lighet berättar, skall den gamle Arvid hafva tagit det till
sig och uppfostrat det som sitt eget. Likväl vill jag icke
svara för sanningen deraf, ty hela saken hölls mycket
hemlig.»
Med tillbakahållen andedrägt hade Otto afhört port-
vaktens berättelse, och med en blick, i hvilken en besyn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
