Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
sta bjerta: »0, lifvets Herre! lät mig ieke komma på
skam! Låt mig icke duka under i striden för dina trogna
barn!» Men knappt hade han framhviskat dessa ord, förrän
han kände sig våldsamt fattad vid axeln oeh uppryckt af
eremiten, som med rasande åtbörder trängde honom bort
ifrån altaret och med det utropet: »Giftblandare, bekänn;
hvem har legt dig?» slungade honom bort i en vrå af
rummet, så att hans’ sansning på ögonblicket försvann.
Men då han småningom återkom till sig sjelf, såg hafl
den rasande eremiten framför sig, hållande i sin venstra
hand en blixtrande dolk och med den högra genomsökande
hans kläder. Innan Vippel kunde stöta tillbaka Simons
hand, hade denne redan funnit den förborgade flaskan,
knifven oeli brefvet, hvilket Vippel tagit ifrån pater Clement.
Såsom tillintetgjord låg den arme dvergen på golfvet,
och de orden: »Herre, du öfverger mig! Allt, allt är
förloradt!» framträngde sakta öfver hans läppar, i det hans
ögon fyldes af heta tårar.
Men eremiten läste vid skenet af det brinnande blosset,
livarmed rummet upplystes, Dackes skrifvelse, och allt häf-
tigare darrade hans händer och hans ansigte färgades hög-
rödt: »Det har jag länge väntat!» ropade han vildt. »Ditt
gift, usle mask, var icke bestämdt för mig! Blod skall
jag dricka, varmt kättareblod, efter hvilket jag redan länge
törstat. Med denna dolk vill jag öppna dess källor, oeh
Dacke skall för hela verlden gifva mig det vittnesbörd, att
jag troget uppfylt bans vilja!»
»Menniska! För Guds skull fläcka ej din hand med
ädelt blod, ty då skall den Allsmägtiges hämnd träffa dig
fruktansvärdt!» ropade dvergen till honom med fBtviflan,
i det han reste sig upp från golfvet.
»Tig, usling!» röt eremiten emot honom, »och hota
ieke med hämnd af Gud, till hvars ära min hand skall
drypa af kättareblod! Men frakta min hämnd, missfoster,
som jag icke tilltrodde nog djerfhet att vilja bedraga gamle
Simon! Ja, frukta min hämnd: jag viil verkställa ett för-
skräckligt straff öfver dig, innan morgonen gryr; men på det
du må känna din vanmagt, du gaddlöse orm, skall du först
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
