Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16. Våra öden på vägen till Bogtsang-tsangpo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
283
färre som äro kvar, desto mera omvårdnad ägna vi dem
och hoppas att åtminstone några en gång skola nå vän-
ligare nejder. Utsikterna härför äro dock icke stora,
kornet och majsen äro nästan slut, och af ris finns det
blott en säck kvar.
En sådan kväll längtar man till bäddens ide. Där
ute låter det som kappkörning mellan artillerivagnar öfver
otuktad sten. Blåsten kommer i stötar som om den puls-
vis pressades fram. Man hör en stormil, hvinande i
gräset, förtona nedåt slätten, men man hör också den
nästa i serien, som likt en kaskad vräker ned från fjällen,
och man väntar blott att den skall taga tältet med sig
på den vilda jakten. Man tänker ej alls med någon
saknad på den dag, som nalkas sitt slut, man endast
längtar bort, bort — bort från Tjang-tang!
Den 24 november — om en månad är det julafton;
skola vi hålla ihop så länge! Djuren hade icke fått
vatten vid förra lägret, och icke heller vid dagens läger-
plats fanns annat än stenhård is i mynningen af en
mycket trång dalklyfta. Isen höggs därför i bitar och
smältes öfver elden, och djurens törst dref dem att nästan
med våld störta sig öfver hinken. På natten dogo två mulor
och på morgonen en tredje, som sökt sig en bekväm
graf i en djupt inskuren fåra och som ännu var insvept
i sin nattkappa af filt. Min apelkastade häst var trött,
och jag red i stället en stor gul, som burit båten och
sedan köket. Det senare måste därför öfvertagas af en
af våra bästa mulor; denna dog dock före nästa tältning,
och kistorna måste hämtas med häst.
Fyra mulor på en dag! Vi hade blott åtta kvar.
Hela bagaget bars af jakarna, välsignade jakar! Då vi-
lämnade de döda, smög sig en skara vargar fram ur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>