- Project Runeberg -  Transhimalaya : upptäckter och äfventyr i Tibet / Senare delen /
172

(1909-1912) [MARC] Author: Sven Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. En stormig rodd öfver den heliga sjön

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

de sina färde igen för att skaffa något ätbart, ty innehållet
i våra proviantbylten hade i båtens marvatten förvandlats
till deg.
Under tiden gjorde vi oss hemmastadda på den smala
strandremsan under klostret. I terrassen gapade ett par
stora grottor, hvilkas hvälfda tak voro svarta af sot; pil-
grimer och herdar plägade öfvernatta här. De kunde
ge oss skydd mot blåsten, men sågo så snaskiga ut, att vi
beslöto ordna lägret i strandens sand. Den var visserligen
våt af slagregnet, men med händerna gräfde vi fram torr
sand. Båten togs sönder och tömdes — den var ju
halffull med vatten; och så förvandlades den till vindskydd
invid elden. Jag njöt af att åskåda stormen och lyssna till
bränningens ljudliga sång.
Då elden var tät och glödande varm, klädde vi af oss
splitter nakna, vredo vattnet ur det ena plagget efter
det andra och sutto sedan och torkade oss själfva och
våra underkläder vid brasan. Hvar och en fick sköta sig
själf, ty vi voro lika illa däran alla tre. Jag bredde ut
mina plagg så nära elden som möjligt och hängde dem
öfver årorna och lifräddningsdynorna för att både värmen
och blåsten skulle komma åt dem. Och under tiden torkade
jag ylletröjan bit för bit, vände den fram och bak och ut
och in, och då den väl var torr, drog jag den på mig.
Sedan kom turen till de så kallade onämnbara, därpå
strumporna och så undan för undan. Blott skinnvästen
och pälsen lyckades vi icke få torra till natten, men hvad
betydde det, vi hade det i alla fall bättre här än i sjö-
gudens gröna kristallsalar.
Ännu är dagen ljus, men stormen rasar, Gurla Man-
datta och hela landet i söder har försvunnit, ditåt drar
ovädret. Det regnar åter fint och tätt. Falkar skrika i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 22 23:25:03 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/transhim/2/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free