- Project Runeberg -  Transhimalaya : upptäckter och äfventyr i Tibet / Senare delen /
375

(1909-1912) [MARC] Author: Sven Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 26. Våra och Bruna Puppys öden i Nagrong

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

375
bergskammen, allt utom de närmaste grästufvorna, i ett
ogenomträngligt kaos. Elden kringgärdas med sten och
lerklumpar för att icke sopas bort, sand och småsten
trumma mot min torra skinnpäls, hela ansiktet måste
skyddas, det svider i skinnet som efter pisksnärtar, om
man ett ögonblick blottar det för vinden. Lyckligtvis
hittade de andra fram till oss. Alle man måste hugga i
för att få upp mitt tält. Ändtligen kom Gulam krypande
baklänges och gallskrek i mitt öra att tältet var färdigt.
Bredbent och med spända muskler kryssade jag dit och
var glad att få tag i ett tältrep innan jag blåst omkull.
Nu var jag under tak och andades ut. Fondduken, mot
hvilken vinden låg på, stod spänd som en ballong och
hotade att när som helst spräckas med en knall. Ett
bedöfvande sus uppkom af sanden och gruset som smatt-
rade däremot. Det är mörkt som i skymningen, det
hviner och tjuter i gräset. Männen försökte resa sitt
ena tält, men sedan det blåst omkull ett par gånger, fick
det ligga, täckt af bagaget för att icke flyga bort. Fem
ladakis lade sig i lä af mitt tält på huk som hoprullade
igelkottar, och jag lät dem komma in till mig, där de
sutto orörliga och tysta ett par timmar. De andra hade
krupit in under ruinerna af sitt förolyckade tält. Puppy
och Lillpuppy lågo och värmde hvarandra i ett hörn.
Under tiden var det + 2,1°; så varmt hade vi icke haft
det sedan tre månader. En lång och dyster afton ! Det
var med nöd jag fick en bit bröd, en bägare te och ett
stycke rostadt kött. Man är yr i hufvudet och lom-
hörd, då man ändtligen söker lugnet i pälsarnas ide,
medan stormen fortfar att tjuta därutanför.
Jag vaknade vid samma gamla vanliga musik - att
ge sig ut till häst i sådant väder är som att hoppa i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 22 23:25:03 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/transhim/2/0443.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free