- Project Runeberg -  Transhimalaya : upptäckter och äfventyr i Tibet / Senare delen /
386

(1909-1912) [MARC] Author: Sven Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 26. Våra och Bruna Puppys öden i Nagrong

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

386
att gå längre och vi totalt tappat bort de andra och ej
sågo hvart vi själfva togo vägen, stannade vi och kröpo
ihop med ryggen mot stormen. Den elektriska ladd-
ningen fortfor äfven nu, ehuru mindre stark. Närmade
jag en fingerspets mot Gulams eller Kutus’ hand, hördes
och syntes en liten elektrisk gnista, och både jag och
han kände stöten. De blefvo ytterst förvånade och trodde
att det var något trolleri.
I tre timmar sutto vi och väntade och voro beredda
på en obehaglig natt. Men ändtligen fick Kutus tag i
de efterblifna, just då de stodo i begrepp att uppgifva
alla försök att finna oss före natten. Vi lägrade bland
dynerna, och inom kort försvunno alla saker, som lågo
framme i mitt tält, under ett tjockt sandlager.
På morgonen den 11 hade stormen bedarrat något,
och ruskiga och trötta efter kvällens äfventyr fortsatte
vi mot söder och lägrade vid en öfvergifven fålla. Redan
klockan nio syntes kompakta tromber som spöklika pinier
sakta skrufva sig öfver slätten, och så var stormen uppe
på vanlig styrka igen. Vi ha tsamba för blott en dag,
men det spelar ingen roll, så länge köttförrådet är så
rikt. Det kändes lugnt att aflägsna sig från Gertse Pun;
i denna flygsand var det omöjligt att finna vårt spår —
ja, omöjligt äfven för våra egna hundar. Lillpuppy sak-
nar icke sin mor, han gör sig tvärtom viktig öfver att
vara ensam herre på täppan och skäller på våra besked-
liga får För oss var det kritiskt nog att vara utan våra
nattliga väktare, just i trakter där de allra bäst behöf-
des. Vi måste försöka att skaffa oss nya hundar så fort
som möjligt.
Den 12 mars tillryggalade vi den vanliga dryga mi-
len mot OSO genom en präktig, bred längddal och läg-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 22 23:25:03 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/transhim/2/0456.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free