Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 32. Kanam och Alexander Csoma Körösi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
545
»Nej, helt enkelt därför att byggmästaren var muham-
medan.»
Den senare uppgiften var sannolikast, ty hela kloster-
gårdens arkitektur liknade till punkt och pricka karavan-
serajerna i Jarkent och liksom där vette verandagallerier
i två våningar inåt gården, i hvars midt ett bastant
äppelträd höjde sin krona. Dylika gårdar äro väl icke
ovanliga i Tibet, men här var den muhamedanska stilen
mera påtaglig än eljes.
En stentrappa leder upp till tempelsalen där vi återse
våra gamla vänner Schakja Toba, Tjenrejsig och Tseng
Kapa. Ett par nya »tanka» hänga ned från taket, genom
hvars stora impluvium dagens ljus förgyller kolonnerna
i salen.
»Hvar är den munkcell som på sin tid beboddes
af den europeiska laman?» frågade jag Gatjen Lobsang
Tarva, en hygglig och artig munk om 55 år.
»Kom med mig, herre,» sade han och förde mig
upp på det platta taket, som också tjänar till gångbana.
Så gingo vi uppför en yttertrappa ledande till verandan
framför ett litet rum.
»Hvem bor här?» frågade jag.
»Lotsa Rinpotje, en kampo-lama, som nu är på
besök hos Taschi Lama. Men det var i detta rum er
lama från Europa bodde på sin tid.»
En lama från Europa! Det låter högst osannolikt.
Och dock är det fullkomligt sant. Ett underbart tjusande
människoöde är oupplösligt förknippadt med Kanams
kloster. En sannsaga, där Hadji Babas vildaste äfventyr
äro uppblandade med ett öfvermänskligt tålamod och
med de skönaste prof på själfuppoffring till vetenskapens
fromma. I den cell, på hvars tröskel vi stodo, tillbringade
35. — Transhimalaya. III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
