Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII. Sanningen kommer fram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— »Ett egendomligt förbigående» — vad menar han
med det? mumlade Kirk för sig själv så tyst, att ingen
tycktes höra det.
— Han säger, att när han gör upp plan för att resa
till Peschwar och försöka ta reda på historien om Eva
Durand, så besöker han hennes farbror, Sir George
Mannering. Men den unga damens man bor ju i
England, och han borde väl veta mycket mera om den
sak, än den gamle farbror kunde göra. Varför frågar
Sir Frederic då icke den äkta man? Där finner jag
näring för många tankar.
— Ja, det minns jag nu, mumlade Kirk återigen
helt tyst.
— Men hela tiden funderar jag på Kosmopolitiska
klubbens årsbok, som fallit ur Sir Frederics hand på
golvet just i dödsminut. Och så tar mr Kirk mig en
dag vänligen med sig till lunch på klubb och inlämnar
då mot kontramärke en dokumentsportfölj. Jag
observerar då, att kontramärke för rock är av metall, men
kontramärke för portfölj är av papp, med namnet på
deponerade artikel skrivet därpå av Peter Lees
darrande hand. Då går ett klart ljus upp som en blixt för
mig! Jag föreställer mig, att Sir Frederic mot
kontramärke på klubb inlämnade en dokumentsportfölj
innehållande de anteckningar vi söka efter så ivrigt, och
kontramärke för densamma låg i hans ficka, när han
dog.
— Ja, för tusan! Så kunde det verkligen ha varit!
hördes Flannery utropa i häpen ton.
Men den lille kinesen var nu så ivrig med sin
berättelse, att han ej ens kastade en blick på Flannery,
utan blott lugnt fortsatte:
— Detta märke letar mördaren fram, och han är
slug karl, som förstår att han till sist fått rätt på var
papper finnas, vilka han så ursinnigt önskar att få i
sin ägo. Men o ve! vid klubbhusets port står vakt.
Endast medlemmar och deras gäster få komma in! I
förtvivlan flyr han sin väg, men kontramärket, som
han för med sig, har icke räddat honom, såvida han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
