Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Handlungscommis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hårig
— 219 —
Haspel
härüig, a. hårig. -Ing se Eering.
Harke, -n, fl. räfsa, kratta. F biid. jm zeigen,
was eine ^ ist: tillrättavisa ngn. -n, sy.
tr. o. itr. h. räfsa, kratta, -r, -5 m. räfsare.
Harlekin, -s ei. -e, m. harlekin, pajas, àde,
-n, -sposse, fl. burlesk komedi i hvilken
harle-kinen spelar hufvud rollen. -SpritSChe, /. harlekins
träsvärd.
Harm, -[e]s, 0, m. 1. harm, vrede. 2.
förolämpning, kränkning. Jm ^ zufügen:
förolämpa, kränka ngn.
härmen, sv. I. tr. förolämpa, såra, gräma. II.
rß. harmas, gräma sig.
harmllfrei, a. bekvmmerfri. -los, a. 1.
obekymrad, sorglös. 2. oskyldig, vt 1-uldstnP.
•losigkeit, /. 1. sorglöshet. 2. ockuM. -unis,
-[e]n, f. harmoni, -onieren, st. iit, h.
harmoniera, öfverensstämma. -onik, 0,f.
harmoni lära. -Önika. -s ei. ..ken, f. harmoinka.
önisch, a. harmonisk.
Harn, -[e]s, 0, m. urin. -en, sv. itr. h. kasta
sitt vatten, -isch, -e, m. harnesk, -isoliert,
sv. tr. kläda i harnesk. Geharnischt: klädd
i harnesk ; biid. i harnesk mot nSn. -ruhr, /.
sockersjuka.
Harp||une, -ra, fl harpun. -ünen, sv. tr.
harpu-nera. -unier, -e, m. harpunerare, -unteren,
sv. tr. harpunera. -unterer, m.
harpunerare. -use, -n, fl. sjö. harpojs. -usen, sv. tr.
sjö. harpojsa. -yie, -n, fl. harpya.
harren, sv. itr. h. bida, vänta, aufl etw. (ack.)
ei. t einer (gen.) Sache: på ngt. Bibi. aufl Gott
sätta sin lit till Gud.
harsch, a. hård, sträf, skarp; v u>uu, spröd,
-en, sv. itr. s. o. h. blifva hård, sti u , om »kr-,
läkas, få sårskorpa, -heit,/. lictrd" %
sträf-het.
hart, -er f, a. 1. hård. ~e Eier: hårdkokta
ägg, uen Leib haben: vara hård lif vad. 2.
sträng. Jn ~ anfahren: strängt tilltala
ngn. 3. adv. ~ an (med dat.).- tätt intill, strax
bredvid. 4. särskilda fall. ~es Geld: klingande
mynt, metallmynt, ues Futter: sädesfoder,
etw. liegt ~ im Magen: ngt ligger tungt i
magen, «-v gewöhnt sein: ej vara bortklemad,
vara van vid svårigheter, strapatser, einen
rs^en Kopf ei. Nacken ei. Sinn haben: vara
egensinnig, einen ^en Kopf haben arv.
hafva svårt för att fatta, vara en träskalle,
eine Stirn haben: vara oblyg, einen ^en
Stand haben: hafva en svår ställning, es
wird <■%/ halten zu: det blir svårt, kommer
att sitta åt att, mit <^er Not: med knapp
nöd, ~ hören: höra illa, mus. Tonart:
durtonart, ein <^er Schlaf: en djup sömn.
-borste, fl. ~ im Stahle: spricka, remna i
stål.
Härte, -n,fl. hårdhet, -n, sv. I. tr. härda, göra
hård. II. itr. s. o. rfl. hårdna. ,
hartilgesotten, a. hårdkokt, wm förhärdad,
-g! as, härd ad t glas. -häutig o rjock-
hudad. -herzig, a. hårdhjärtad, grym.
-her-zlgkeit, fl. hårdhjärtenhet, grymhet, -holz,
n. hårdt trä; kärnvirke, -hörig, a. lomhörd.
-Hörigkeit, / lomhördhet.
Härtigkeit,/ hårdhet, förhärdelse.
Hart! kopf, m. egensinnig person, tjurhufvud.
-köpfig, a. som har hårdt hufvud; biid.
egensinnig, envis, -köpfigkeit, fl 1. svårighet att
fatta, att lära sig ngt. 2. egensinne,
envishet, -lehrig, a. som har svårt för att lära
sig ngt. -leibig, a. hårdlifvad. -leibigkeit, fl.
hårdt lif, trög afforing. -lernig - hartlehrig.
härtlllich, a, något hård! -ing, -e, m. 1.
vinteräpple. 2. sur, omogen drufva.
hart||mäulig, a. hårdmunt. -mäuligkeit,/.
hårdmun tlie t. -näckig, a. hårdnackad,
-näckig-keit, / ha rdn ack enhet, -rindig, a. försedd
med hård kant. -sinn, m. 1. hårdhjärtenhet.
2, bärdnackenhet. -traber, m. skarp
traf-vare.
Härtung, fl. 1. härdande, 2. hårdnande.
Hartwerden, n. hårdnande,
Harz, I. -es, 0, m. npr. bärget Harz. II. -e, n.
kåda, harts, -en, .sr. I. itr. h. 1. klibba vid
som kåda. 2. samla kåda. II. tr. 1. Bäume
taga kådan af träd. 2. hartsa, -er, Här
zer, m. 1. harzbo. 2. kådsamlare. -holz, u.
torrved, ty re. -icht, a, k åd ak t ig. -ig, a.
kådig. -kohle, / bituminöst kol. -tanne, fl.
kådig gran.
Hasard, -[s], 0, n. 1. slump. 2. vågstycke,
-ieren, sv. itr. h. våga, förlita sig på
slumpen. -spiel, n. hasardspel.
hasch, itj. ta fatt! -ée, -s, n. - Hackfleisch.
•en, sv. I. tr. (söka) taga fatt, gripa. Sich
(rpr.) ~ leka ta fatt. IL itr. h. Nach etw. ~
söka taga fatt ngt, biid. jaga, jägta efter ngt.
Häscher, m. polisbetjänt, gendarm.
Hascheréi, -en, fl. jägtande.
Häscheréi, -en,’fl. 1, polisverksamhet. 2.
poliskår.
haschi||eren «e hachieren. -isch,-,0,n. hasjisch.
Hase, -n, m. dim. f, hare. F da liegt der ~
i ni Pflßjſer: det är just svårigheten, där ha
vi ägget, sehen wie der ~ läuft: låta saken
ha sin gång, se tiden an.
Hasel, -n, fl. hassel, -huhn, n. järpe. -ieren,
sv. itr. h. F göra krumsprång, drifva gyckel,
väsnas.
Hasenilfüis, m. barfot, -tass; biid. rädd
stackare, hare, fiifsig, a. rädd, harhjärtad. -haft,
a. harartad, har-; biid. harhjärtad. -herzig,
a. harhjärtad. -klein, n. ragu på hare.
-pa-nierv n. Das ~ ergreifen: taga till
harvär-jan. -scharte, fl. harmynthet. -schlaf, m.
sömn med öppna ögon. -schrot, n. harhagel.
F biid. mit ~ geschossen sein: vara
uppsluppen, hoppa och dansa.
Häsin, -nen, fl. harhona.
Hasp||e, % Häspe, -??,/. 1. dörr- «i. fönsterhake,
dörr- pi fönster’.-fi*vt .rn, 2. kvarnpa. -el,
<"w föregående uppslagsord. * fckta
0
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
