Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - höchsteigen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
höchsteigen
— 244 —
Hofmeisterel
hochsteigen, a. In mer Person: i egen hög
person, -händig, a. gjord, skrifven med egen
hög hand.
Höchstellung, /. upphöjande.
höchstens, adv. högst, på sin höjd.
Höchstift, n. 1. till en katedralkyrka hörande
stift, högstift, ärkestift. 2. högskola.
HÖchst|!kommandierende(r), m.
öfverbefälhaf-vare. -möglich, a. högsta möjliga, möjligast
största.
Höchllstrafse, /. landsväg, -strebend, a.
högt-sträfvande.
höchstselber, a. högstdensamme, i egen hög
person.
Höchlithat, /. stordåd, -ton, m. gram.
hufvud-ton, exspiratorisk hufvudakcent. -tonig, a. gram.
försedd med hufvud ton. -tönend, a.
högljudd, skallande. -trabend, a. högtrafvande.
•traber, m. trafvare som lyfter benen högt.
-verdient, a. högt förtjänt, -vermögend, a.
(stor)mäktig. -verständig, a. särdeles
förståndig. -verrat[hj, m. högförräderi,
-verrät [h Jer, m. högförrädare, -verrät[h]erisch,
a. högförrädisk. -wache, -wacht, / a) vakt
på ett högt beläget ställe, b) ett sådant
ställe, c) signal från en sådan vakt.
-Wächter, ra. på en höjd posterad vakt. -wald, m.
högstammig skog, timmerskog, -waldig, a.
timmerskogs-. -Waldung,/. = Hochwald,
-warte,/. högt beläget vakttorn, -wasser, ». högt
vatten, -weg, m. landsväg, -weise, a. högvis,
välvis. -wichtig, a. högvigtig. -Wild[bret], n.
jäg. högdjur, -wohledel, a. högadel,
-wohlgeboren, a. högvälboren, -würden, oböji./.
hög-vördighet. -würdig, a. högvördig.
Hochzeit, -en, f. bröllop. ~ halten el. machen:
fira bröllop, -lich, a. bröllops-, -sbitter, m.
bröllopsbjudare. -sfeier, /. bröllopsfest,
-s-geschenk, n. bröllops-, lysningsgåfva.
-smut-ter, /. brudens mor. -svater, m. brudens far.
Hocke, -n, f. 1. åbr. skyl, rök. 2. gymn.
ned-hukad ställning. 3. brädspel, huk. -n, sv. I.
itr. h. 1. sitta el. sätta sig på en annans rygg. 2.
äfr. rß. sitta nedhukad. 3. F sitta stilla,
sitta inne. Immer zu Hause m ständigt sitta
hemma, vara en etuggris. II. tr. taga på
ryggen, -r, m. stillasittande person,
stug-gris.
Höcker, -, m. 1. kulle, upphöjning, ojämnhet.
2. utväxt, knöl, puckel. 3. se Höher, -haft,
-icht, -ig, a. puckelartad, pucklig,
puckel-ryggig; vågig, ojämn, knagglig, -ochs[e],
m. bisonoxe. -schwan, m, zooi. tam svan.
-tragend, a. försedd med en puckel,
puckel-ryggig, pucklig.
Hodlle, -n, /. -en, m. testikel. -egétik, 0,/.
hodegetik, anvisning till bedrifvande af
vetenskapligt studium, -ométer, -, m.
stegräknare.
Hof, -e f, m. 1. gård. Haus und m hus och
hem. 2. gods, gård, herrgård. 3. värdshus,
hotell. 4. hof. Bei me: vid hofvet. 5. kur,
t. ex. einem Mädchen den m machen: göra
sin kur, slå för, kurtisera en flicka, -acker,
m. till en bond- ei. herrgård hörande åker.
-amt, n. anställning vid hofvet, hofsyssia.
-arbeit, /. 1. arbete för ei. vid hofvet. 2.
arbete vid herrgården, dagsverke, -ärt, /.
hofskick. -bauer, m. 1. bonde som äger en
gård, hemmansägare. 2. till ett herresäte hörande
lifegen bonde -besitzer, m. gårds-, gods-,
hemmansägare, -burg, /. fursteborg,
fursteresidens; die m käjserliga slottet i Wien,
-diener,w.hoffunktionär, hofbetjänt. -diener*
schaft, /. hoffolk, hofbetjäning. -fähig, a.
som har tillträde till hofvet. -fähigkeit, /.
tillträde till hofvet.
Hoffliä[h]rt, /. högfärd, högmod, -a[h]rtlg, a.
högfärdig, högmodig. -en, sv. tr. o. itr. h.
hoppas, auf etw. (ack.): på ngt. Auf Gott m
sätta sitt hopp, sin lit till Gud. -entlieh,
adv. Er ist m gesund: jag hoppas, (att) han
är frisk.
Hoffnung, /. hopp, förhoppning, förväntan.
Jm m auf etw. (ack.) machen: gifva ngn hopp
om ngt, sich m auf etw. machen: hysa hopp
om ngt, der m leben dafs: hysa det hoppet
att, guter m sein: a) vara vid godt hopp,
b) gå i väntande dagar, -slos, a. hopplös,
-siosigkeit, / hopplöshet, -sreich, a. rik på
förhoppningar, -sschimmer, -sstrahl, m. glimt
af hopp. -Strünken, a. berusad af hopp.
-s-voll, a. hoppfull.
Höflifräulein, n. hoffröken. -geflUgel, n. tamt
fjäderfä, -gericht, n. 1. hofrätt. 2. ett slags
underrätt som dömer i frågor rörande
gräns-tvister m. m. -gesinde, n. 1. hofbetjäning. 2.
tjänstefolk, gårdsfolk, -gut, n. 1. tili en
furstes privata egendom hörande gods, domän.
2. herrgård. 3. dagsverksskyldig gård. 4,
gård på ett helt hemman, -halt, m.
hof(hus)-hållning. -halten, itr. h. hålla hof. -haltung,
/. hofhållning. -hörig, a. lydande under ett
herresäte o. dagsverksskyldig där. -hund, m.
gårdvar, -ieren, sv. itr. h. 1. kalasa, lefva
gladt. 2. Jn m kurtisera ngn.
höfisch, a. 1. höfvisk. 2. krypande.
Höflikammer, / ämbetsverk för 1. hofförvaltning,
2. domänförvaltning. -küchenmeister,m.
hof-köksmästare, hofkock, hofmästare. -lehen,
n. län som förpiigtar till hof tjänst, -leute,
pl. hoffolk.
höf||lich, a. höflig, artig. -Iichkeit,/. höflighet,
artighet, -ling, -e, m. hofman, hoflismare.
Höfllmagd, /. (herrgårds)piga. -mann, m.
hofman. -männisch, a. hof manna-, -mark, /
till ett herresäte hörande jord. -mälsig, o.
hofmanna-, höfvisk. -meier, m. inspektor,
rättare, -meister, m. 1. hofmästare. 2.
guvernör, informator. Bild. den m spielen:
komma med moralkakor. 3. intendent,
-meiste-rei, /. 1. hofmästarsyssla. 2. guvernörs-,
itr. intranaitivt, rß. reOexWt, St.
SV. svagt, tr. transitivt verb. h. har
i. har Mein till hjälpverb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
