Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - kapiteln ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kapiteln
— 266 —
Karrenweg
kapiteln (kon i), sv. tr. 1. indela i kapitel. 2.
lexa upp, läsa lagen för.
Kapitllol, -[e]s, -ien, -élium, -[s], ..ien, n.
kapi-tolium; F biid. hufvud, hufvudknopp. - ulan t,
-en, m. kapitulant, kapitulerande soldat,
-ulàr, -e, m. domherre, ledamot af ett
domkapitel. -ulation, -en, f. mü. kapitulation,
-uli’eren, sv. itr. h. mn. kapitulera.
Kaplan, -e t, m. kaplan, komminister, -éi, -en,
f. 1. kapellförsamling. 2. kaplansboställe,
komministergård.
Kappüe, -n, /. dim. f, 1. mössa, lufva, hufva.
Ordspr. jedem Narren gefällt seine m hvar
och en rosar sin vattenvälling. 2.
kapu-sjong. 3. kappa, mantel. F biid. jm etiv. auf
die m ei. eine m geben: gifva ngn på
pälsen, ett kok stryk, etw. auf seine m
nehmen; taga ngt på sitt ansvar. 4.
hvalfkap-pa, tak på en fristående mur, huf, fodral
m. m. 5. påsatt lapp på för slitning särskildt utsatta
ställen; tållätta o. kappa på skor; häl på
strumpor. -en, sv. tr. 1. förse med kappa, huf m.
m. se Kappe. 2. F Jn m ge ngn på pälsen. 3.
afskära spetsen af, toppa, afhugga, kapa.
-er se Kaper I. -fenster, n. takfönster, -hahn,
m. kapun.
Käppi, -s, n. keppi.
-kappig, a. t. ex. rotm som har en röd lufva ei.
mössa ei. kappa, se Kappe.
Kappillaken, n. sjö. kaplake. -naht,/, fällsöm.
-rock, m. harnrock med kapusjong. -zaum,
m. kapson.
Kapr||ice se Caprice. -iole, -n,f. kapriol,
krumsprång. mn schief sen — föij. -iolen, -iolieren,
sv. itr. h. göra kaprioler, krumsprång,
-izie-ren, sv. rß. Sich auf etw. (ack.) ~ sätta sig i
sinnet på att göra ngt. -izios, a. nyckfull,
ombytlig.
Kapsel, -n, f. kapsel; boett, fodral; portör.
-ig, a. i sms. -kapslig.
kaptillos, a. snärjande, kinkig. -Vieren, sv. tr.
snärja, fängsla, för sig intaga, -vi’erung, /.
Kap||utt, I. -s ei. -e, m. kapott. II. a. F söndrig,
trasig; förbi, utmattad. ~ gehen: gå
sönder, machen: slå sönder, -ütze, bättre -uze,
-n, f. 1. kapusjong. 2. vintermössa, bahytt.
-uzinàde, -n, f. kapucinad, grofkornigt
humoristisk predikan.
Kapuziner, -, m. kapucin(munk). -in, -nen, /.
kapucinnunna.
Kar||abiner, -, m. karbin. -abinier, -e, -abiniér,
-s, m. karabinier. -åffe, -affine, -n, f. karafin.
-ambolieren, sv. tr. biljard, karambolera; F
biid. mit jm m stöta samman med ngn. -améi,
-s, m. karamell, -åt, -e, n. karat, -ati’eren,
sv. tr. blanda, legera guld. -ati’erung,/.
(guld)-legering. -åtig, a. i sms. med räkneord, -karatig.
-ausche, -n, f. zooi. ruda. -avélle, -n, f. sjö.
karavell. -awåne, -n, /. karavan, -awanseråi,
•awanseréi, -en, /. karavanseraj,
karavanhärbärge. -bätsche, -n, f. karbas, skinn-
piska. -bätschen, sv. tr. karbasa, låta smaka
karbasen, -be, 0,f. kummin, -bonade, -n,f.
kotlett, -bunke!, -, m. 1. med. karbunkel,
brandböld. 2. se Karfunkel 1. -damom, -[e]s
ei. -e, m.o.w., -darnome,-n,f. kardemumma.
Kardätsche, -n, f. 1. = Karde. 2. hästskrapa.
3. se Kartätsche, -n, sv. tr. 1. karda, kamma
un. 2. rykta hästar. 3. se kartätschen, -r, -, m.
kardare, ullkammare.
Kard||e, -n, f. 1. kardtistel (Dipsacus). 2.
karda, ullkam. -en, sv. tr. karda, -inàl, -e f, m.
kardinal, -inälzahl, /. kardinaltal, grundtal.
-obenedikt, -[e]s, -en, m. bot. kardbenedikt.
-üse, -n, /. kardus.
Karésslle. -n, f. smekning, ömhetsbevis,
-ieren, sv. tr. smeka.
Kärfréitag, m. långfredag.
Karfunkel, -, m. 1. min. karbunkel. 2. se
Karbunkel 1. -n, sv. itr. h. lysa, glänsa som en
karbunkel.
karg, a. karg, snål, fattig, -en, sv. itr. h. vara
karg, snål. -heit, /. karghet. -laut, a.
ord-karg.
kärglich, a. karg, ringa, sparsam, -keit, /.
karghet, sparsamhet.
Karlliére se Carriere. -ieren, sv. itr. h. umbära,
fasta, svälta, -i’ert, a. rutig, -ikatür, -en,f.
karikatyr, -ikieren, sv. tr. karikera, -iöl se
Karriol, -lin, -s ei. -e, m. karolin (mynt, i sht
guldmynt af olika värde). -meli’t, -en. -meh’ter,
m. karmelit(munk). -meliterin, -nen, f.
kar-melitnunna, -mesin, I. a. karmosinröd. II.
-[e]s, 0, n. karmosin(färg). -mesTnvergniigt,
a. F hjärtans glad. -min, -[e]s, 0, m. karmin.
-moisfn se karmesin. -neol, -e, m. min.
karne-ol. -neval, -s ei. -e, m. o. t n. karneval,
-nik-kel, F = Kaninchen, -nie[f |s, -e, m. o. n.
kar-nis. -0, -S, n. 1. ruta i sht i ett rutigt mönster. 2.
kort. ruter, -olin = Karlin. -olrne, -n, f. 1.
npr. gen. sg. -ns, Karolina. 2. = Karlin. 3.
biljard. kar(amb)oline. -össe, -n, f. täckvagn,
kaross, -otte, -n, f. 1. morot. 2. karott
(to-baksstång som rifves till snus); snus.
Karpfen, -, m. dim. Kärpfchen, -lein, karp.
-kö–nig, m. spegelkarp.
Karr||e, -n, f. = Karren a). -8 (-é), -ée, bättre
Carré (-é), -s, n. fyrkant, -eåu se Karo.
Karren, a) -, m. kärra. Biid. den m in den Kot
schieben: åstadkomma förlägenhet,
försämra saken, der m hat festgefahren: man
har kört fast, trasslat in sig. Jn zum m
verurteilen: döma ngn till straffarbete vid
fästningsbyggnad, b) SV. I. tr. köra, skjutsa,
draga, skjuta i kärra. Jn über den Haufen
m med kärra köra öfver ngn, biid. störta ngn.
II. itr. h. åka i kärra, åka långsamt, i sakta
mak. -gaui, m. åkarkamp; F biid. inskränkt
men flitig person, -gefang[e]ne(r), m. till
straffarbete dömd fånge, arbetsfånge. -pfSrd,
n. — Karrengaul, -strafe, /. straffarbete,
-weg, m. smal körväg.
t tr. intrauaitivt, rfl. reflexivt, St. atarkt, SV. svagt, tr. transitivt verb. h. har haben, S. bar t ein r.ilS hjälpverb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
