Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Laubsänger ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lautener
— 301 —
leb erstich tig
Jn ei. jm zu Grabe, zur Ruhe ~ ringa
(be-grafningsringning) för ngn, dein letztes
Stündchen läutet: din sista timme slår. Bild.
er hat hören [aber nicht schlagen]: han
har bara fått litet hum om det. II. -s, O, n.
ringning, klämtning.
Lauten||er, -, m. lutspelare, -ieren, sv. itr. h.
spela på luta. -ist, -en, m., -schläger(in),
-spieler(in), m. (/.) lutspelare (-erska).
lauter, I. a. 1. ren, klar, oförfalskad. 2. oböji.
lutter, pur, bara, blott, t. ex. ~ Wasser:
endast, blott och bart vatten, men ~es
Wasser: rent, klart vatten. IL -, m. gram.
ljudtecken, bokstaf.
Läuter, -, m. ringkarl. -er, m. renare,
lutt-rare, raffinerare. -feuer, n. reningseld,
lutt-I ringseld, skärseld. -keit,/, renhet, klarhet.
-kessel, m. klarpanna, -n, sv. I. tr. 1. rena,
I klara, luttra, förädla, filtrera, raffinera. 2.
■kog. einen Wald ~ gallra en skog. 3. &fv.
itr. h. jur. [Das Urteil] ^ underkasta
domen förnyad pröfning af den ursprungl. domaren.
II. rfl. renas m. m. se I, 1. -ung,/, rening m.
m. se föreg. -ungsprozefs, m. reningsprocess,
i Lautüheit,/. högljudt sätt, tydlighet,
förnimbarhet. -leren, sv. tr. o. itr. h. ljuda ord,
staf-▼eiser. -i’ermethode, /. ljudmetod, -i’erung,/.
ljudande. -lich, a. ljudlig. fonetisk, -los, a.
ljudlös. -Verschiebung, /. ljudskridning.
lauwarm »e lau.
Lav||a, Laven, f. lava. -emént, -s, n. lavemang,
-éndel, -s, 0, m. lavendel, -éndelgeist, m.,
I -éndelwasser, n. lavendelvatten, -ieren, sv.
I. itr. h. O. när ortförändringen frainhålles S. sjö. lo-
i vera, kryssa. II. tr. mài. lavera. -oir, -s, -or,
-e, n. lavoar, komod.
Lawine, -n,f. lavin.
I Sax, a. slapp, -ånz, -en, f. laxativ. -heit, /.
slapphet, -ieren, sv. I. itr. h. 1. hafva
diarré. 2. laxera. II. tr. afföra, purgera.
-i’er-mittei, n. laxérmedel.
Lazari!ét[h], bättre -étt, -e, n. lasarett, sjukhus.
Lazzarone, -n, -n ei. ..ni, m. lasaron.
I I. c., förkortn. = loco citato, anf. st.
Ldr., förkortn. = Louisdor.
! Ldrb., förkortn. = Lederband: skinnband.
Ldrr., förkortn. = Lederrücken: skinnrygg.
I Lebellhéch, n. lefve(rop). -lang, oböji. n. Mein
fs» hela mitt lif. -mann, m. goddagspilt. -n,
I. sv. itr. h. lefva. Nichts zu /v, haben: ej
hafva ngt att lefva af, einer (dat.) ei. für
I eine Sache «w lefva för, egna sitt lif åt en
sak, der (dat.) Hoffnung ^ dafs: hysa det
I hoppet att, zu wissen: ha lefnadsvett,
jn ’v lassen: utbringa ett lefve för ngn, <v
I Sie wohl! lef väl! Der sonst tote Platz lebte:
den eljes folktomma platsen vimlade af
människor, es lebt alles an ihm: han
spritter i hvar led. *±des Wasser: rinnande
vatten. II. sv. tr. lefva, tillbringa. III. n.
1. lif, lefnad. Am sein: vara vid lif, am
strafen: straffa till lifvet, für mein *>*
gern: mycket, grufligt gärna, ins ~ rufen:
väcka till lif, man sagt im gemeinen man
säger i dagligt tal, vanligen. 2.
lefnads-sätt. 3. lif, väsen, buller.
lebéndig, a. 1. lefvande. Bei Leibe:
lifs-lefvande. 2. liflig. 3. särskilda faii.
Heh-ken el. Zäune: växande häckar, ~er Kalk:
osläckt kalk, Kohle: brinnande kol, <^es
Silber: kvicksilfver, *ver Schwefel:
gediget svafvel. -keit,/. lefvande tillstånd, lif.
Lebenlllang se Lebelang, -leer, -los, a. 1.
folktom, stilla. 2. liflös. -reich, a. liffull.
Lebensilabend, m. lefnadsafton. -abrifs, m. kort
lefnadsteckning. -alter, n. ålder, -ärt, /. 1.
lefnadssätt. 2. lefnadsvett. -aufgabe, /.
lifs-uppgift. -baum, m. 1. lefnadsträd. 2. lifvets
träd. 3. bot. tuja. -beruf, m. (lefnads)kall.
-beschreiber, m. lefnadstecknare. -bild, n. 1.
bild ur lifvet. 2. biografisk skildring,
lefnadsteckning. -dauer,/. lifstid. -drang, m.
trängtan till lif. -ende, n. lifvets slut.
-erfahren, a. förfaren (i lifvets konst),
-erfah-rung, /. lifserfarenhet. -fähig, a. lifskraftig.
-fähigkeit, /. lifskraft. -freude, /. 1.
lifs-glädje. 2. lifvets fröjd(er). -freudigkeit, /.
lefnadsmod. -frisch, a. lefnadsfrisk. -froh,
a. lefnadsglad. -führung,/. lif. -fülle,/,
lif-fullhet. -gang, m. lifsutveckling, lif.
-gefährlich, a. lifsfärlig, -gefährte, m. följeslagare
gnm lifvet. -geist, m. 1. lifselixir. 2. pi.
lifs-andar. -genösse = Lebensgefährte,
-geschieh-te, /. ngns lifs historia; lefnadsbeskrifning.
-gewohnheit,/. (lefnads)vana. -göttin,/. parce,
norna, -gröfs, a. i kroppsstorlek, -gröfse, /.
kroppsstorlek, -jahr, w.lefnadsår. -kräftig, a.
lifskraftig. -länglich, a. för lifvet, ständig,
lif(s)-, t. ex. Rente: lif ränta, -licht, n. lifvets
ljus. -lust,/, lefnadslust. -lustig, a.
lefnads-lustig, lefnadsfrisk. -mai, m. lifvets vår.
-mittel, n. lifsmedel. -müde, a. lefnadstrött.
•mut[h]ig, a. lefnadsglad. -nöt[hjdurft, /.
lifsförnödenhet, uppehälle, bärgning.-reich,
a. liffull. -reiz, m. 1. retning till stegrad
* lifs verksamhet; lifsyttring. 2. lifvets
tjusningskraft), behag, -satt, a. lefnadstrött.
-strafe,/, dödsstraff, -überdrufs, m.
lefnads-trötthet. -unterhalt, m. underhåll, uppehälle.
-Verrichtung, /. lifsförrättning, lifsfunktion.
-wandel, m. vandel, lif. -wärme,/, lifsvärme.
-wasser, n. 1. lifgifvande, lifvande vatten.
2. bränvin. -weise, /. lefnadssätt. -wierig,
a. lifslång. -zeit, /. lifstid. -ziel, n. lifsmål.
Leber, -n, /. lefver. Frei ei. frisch ei. dreist
von der ~ weg reden: säga sina tankar rent
ut, oförskräckt, -blume, /. blåsippa. -braun,
-färben, a. lefverbrun, lefverfärgad. -moos,
n. bot. lefvermossa. -reim, m. lefverrim (rim
bvilket den skall smida, som f&r gftddlefvern); bild.
dåligt rim, dålig vers. -sucht,/, lef^ersjuka.
-süchtig, a. lefversjuk.
•<v «=» fjreg&ende uppslagsord. * äkta sms. 0 saknar plur. f har omljud. F familjärt, P lägre språk. ^ min^-e brukligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
