Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Mauer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mauer
— 320 —
Meernessel
Mauer, -n,f. 1. mur. 2. vägg. -arbeit,/,
mu-rararbete, murning. -brecher, m.
murbräcka. -bruch, ro. spricka, bresch i mur. -dicke,
/. murens, murarnes tjocklek, -éi, 0, /.
mu-raryrke. -epheu, -eppich, ro. murgröna, -er se
Maurer, -faike, ro. tornfalk, -fest, a. (fast)
som en mur. -kelle,/, murslef. -kitt, ro.
murbruk. -kresse, /. gatkrasse (Lepidium
ru-derale). -läufer, ro. murkrypare (Certhia
muraria), -meister, ro. murarmästare. -n,
sv. itr. h. o. tr. mura. -pfeffer,ro.
bitterfetknopp (Sedum acre). -schwalbe,/, zooi.
ringsvala. -specht, ro. = Mauerläufer, -ung, /.
1. murning. 2. mur, murverk. -ziegel, m.
tegelsten.
Maul, -er t, fl. mun på djur samt P på människor,
mule, käft, tryne, gap. Ein loses ~ haben:
vara skvalleraktig, das hängen lassen:
hänga läpp, ein schiefes ~ machen: draga
munnen på sned, göra miner, göra gubbar,
nicht aufs ~ gefallen sein: ej vara
svarslös, das grof se ~ haben: föra stora ord på
läpparne, böse Mäuler: onda tungor, -affe,
m. F öppen, gapande mun. feil haben
ei. -äffen, sv. itr. h. F stå och gapa. -afferéi,
/. F gapande, -beer, -beerbaum, m.
mulbärs-träd. -beere, /. mulbär. -Christ, m.
mun-kristen. -drescher(in), m. (/.) F pladdrare,
pladdertaska. -ecke, /. mungipa, -en, sv.
itr. h. 1. hänga läpp, vara surmulen. 2. Jm
~ falla rign i smaken, -esel, m. 1. mulåsna.
2. stud. ännu ej vid universitetet inskrifven
student, -faul, a. F ordkarg. -freund, ro. F
vän med munnen, falsk vän. -freundschaft,
/. F låtsad, falsk vänskap, -hänger, ro. F en
som hänger läpp, surmulen person,
-hänge-réi, /. trumpenhet. -held, ro. F skräflare.
-heldent[h]üm, n. F skräfvel. -knebel,ro.
mun-kalle. -korb, ro. munkorg, -redner, ro. F
lis-mare, smickrare. -schelle, /. 1. munfisk,
slag på munnen, örfil. 2. ett slags bakverk,
-schellen, -schelli’eren, sv. tr. F örfila upp.
-sperre, /. munläsa. -tasche =» Maulschelle.
-t[h]ier, n. mulåsna, -tot, a. F bragt till
tystnad, tyst. -trommel,/. mungiga. -voll, oböji.
n. mun full. -werk, n. F ein gutes haben:
hafva godt munläder, -wurf, ro. mullvad,
-wurfshaufen, -wurfshügel, ro. mullvadshög.
Maur||e, -n, ro. mor. -er, ro. 1. murare. 2. se
Freimaurer. -eréi, 0, /. muraryrke. -Isch,
a. morisk.
Maus, -e /. 1. mus, liten råtta. Das ist den
Mäusen gepßffen: ugf. det är som att slå
vatten på en gås, är fÖrgäfves, mit Mann
und »x/ untergehen: förgås med man och
allt, das ist ^ wie Mutter: det är ingen
skilnad, är sak samma. 2. muskel, -aar,
-ädler, ro. ormvråk.
Mausche, -s, -I, -, ro. skämts., förakti. jude,
ock-rare. -léi, -Sn se Jüdelei, jüdeln.
mäuschenstill, a. alldeles stilla, tyst.
Mause « Mauser II.
mäuseilärtig, a. råttlik. -fahl, a. råttgrå. -falke,
ro. ormvråk.
Mausefalle,/, råttfälla.
Mäusellfänger, ro. rått fän gare. -fräfs, ro.
rått-mat. -gift, n. råttgift. -grau, a. råttgrå.
Mausekatze, /. katt som tar råttor bra; barn.
kisse, kissekatt.
Mäusellkopf, ro. 1. råtthufvud. 2. slughufvud.
-loch, n. råtthål.
mausen, sv. I. itr. h. 1. fånga, taga råttor. 2.
afv. s. smyga. 3. se mausern. II. tr. F snatta,
taga, knipa, snyta.
Mäusellnest, n. råttbo, -ohr, n. 1. råttöra. 2.
bot. förgätmigej (Myosotis).
Mauser, I. ro. snattare. II. 0,f. 1. ruggning.
2. ömsning af skal ei. skinn, -éi, -en, f.
snattande, snatteri. -in, -nen, f. snatterska.
-n, sv. itr. h. o. rß. 1. rugga. 2. ömsa skal,
skinn.
mauslletot, a. alldeles död, stendöd. -Ig, a. 1.
Sich machen: göra sig vigtig, morska
sig, vara morsk, näsvis. 2. som har råttlukt
ei. råttsmak.
Maufs- se Maus-,
Maut, -en, f. 1. tull. 2. tullhus, -amt, n.
tullhus, tullkammare, -bär, a. tullpligtig. -ner,
ro. tulltjänsteman.
Maxime, -n, f. maxim, grundsats.
Maximum, -[5], ..ma, n. maximum.
M. D., förkortn. =■ Medicinæ Doctor.
Mechan||ik, -en, f. mekanik, -iker, -, -ikus,
..her, ro. mekaniker, -isch, a. mekanisk,
-ismus, -, ..men, ro. mekanism.
meckern, sv. itr. h. bräka (om getter).
Medåilllle, -n, f. medalj, -on, -s, n. medaljong.
mediatisferllen, sv. tr. mediatisera, upphäfva
riksomedelbarheten hos. -ung, /.
Medilikamént, -e, n. medikament, -tferen, sv.
itr. h. o. tr. fundera, grubbla, öfvertänka.
-um, -[s], ..ien, n. medium; medel,
förmedling. -zin, -en, f. medicin, -zinalrat[h], ro.
medicinalråd, -ziner, ro. medicinare,
-zl-nieren, sv. itr. h. medicinera. -zinisch, a.
medicinsk.
Meduslla, -(s), -s, /. 1. npr. Medusa. 2. &fr. -e,
-n, /. zooi. medusa (manet), -enärtig, -enhaft,
a. medusaartad, medusalik.
Meer, -e, n. haf. -aar, -ädler, ro. hafsörn. -affe,
ro. markatta, -anwohner, ro. kustbo, -blau,
a. hafsblå. -busen, ro. hafsbugt, vik, fjord,
-enge,/, sund. -esfläche,/hafsyta. -esflut[h],
/. 1. flod i bafvet. 2. haf, hafsvågor, vågsvall,
-esgrund, ro. hafsbotten. -esspiegel, ro.
hafs-spegel, hafsyta. -esstille,/. hafsstilla. -fahrt,
/. 1. sjöfart, 2. färd på hafvet. -farbe, /.
sjögrönt. -frau, /. hafsfru. -fräulein, n.
sjöfröken. -gegend, /. hafstrakt, farvatten,
-grün, a. sjögrön, -jungfrau, /. hafsjungfru.
-kalb, n. säl. -katze, /. markatta, -leuchten,
n. mareld, -nessel, /. «ooi. hafsros, sjöane-
itr. intransitivt, rß. reflexivt, St. starkt, SV. svagt, tr. transitivt verb. h. har haben., s. har sein till hjälpverb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
