Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - Nebenmann ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nestel
— 341 —
Niehtswisser
ägg. -el, ro. o. t ra., -ra, /. rem, band att
Asta upp kläder med, skoband, byxband,
gördel. -ein, sv. tr. knyta, fästa upp medels ett
band. -erausnehmer, ro. en som tar ut ägg ur
fågelbon, -feder, /. dun. -häkchen, ra.,
-ke-gel, ro., -kuchlein, ra. sist utkläckta ungen i
ett fågelbo, sist födda barnet i en familj,
kälgris, smekunge. -ler, ro. förfärdigare
af band med spännen på. -ling, -e, m. 1.
fågelunge som ännu ej lemnat boet. 2. =
Nestküchlein. 3. F i aiimh. barn. -quakelchen
— Nestküchlein, -raupe, f. fjärilslarv som
spinner in sig på trädgrenar.
nett, a. 1. nätt, prydlig, trefiig. 2. kort,
bestämd, skarpt begränsad, -helt, -igkeit, /.
nätthet, prydlighet, treflighet. -o, adv. hand.
netto.
Netz, -e, ra. nät. -ärtig, a. nätartad. -auge, ra.
zooi. fasettöga. -e, 0, /. vätska att fukta
med, saliv på fingrame. -en, sv. tr. 1. fukta,
väta. 2. knyta nät. -Hüglig, a. zooi. nätvingad.
-haut,/, näthinna, -nadel,/. knytnål. -werk,
ra. nät.
neu, a. ny; färsk. <**ere Sprachen: moderna
språk, in »*erer Zeit: på den senare tiden,
etw. <v> machen: sätta i skick, renovera,
restaurera ngt, was giebt es ~es? hvad
nytt? aufs ~e ei. von ~em: ånyo, på nytt.
-angekommen, a. nyss ankommen,
nykommen. -anschaffung, /. nyanskaffning. von
Möbeln: anskaffande af nya möbler,
«aufgelegt, a. utkommen i ny upplaga, omtryckt,
-backen, a. nybakad. -bau, ro. ombyggnad,
nybyggnad, ny byggnad, -bekehrt, a. ny
omvänd. -bildung, /. nybildning, -deutsch, a.
nytysk. -druck, ro. ny upplaga, -erdings,
adv. 1. nyligen, på senare tiden. 2. % ånyo.
-eréi = Neuerung, -erer, -, ro. förnyare,
ny-hetsmakare. -erlich = neulich, -ern, sv. tr.
o. itr. h. förnya, omgestalta, -erung, /.
förändring, nyhet, ny sed, nyhetsmaken,
-e-rungskitzel,ro., -erungslust = Neuerungssucht.
•erungslustig = neuerungssüchtig,
-erungs-scheu, a. rädd för allt nytt. -erungssucht,/.
nyhetsmaken, -begär, -erungssüchtig, a.
nyhetsbegärlig, -lysten. -fündland, n.ra/?r.
Newfoundland. -fundländer, -, ro.
newfoundlän-dare. -gebacken, a. nybakad. -geboren, a.
nyfödd, -gebürt,/. 1. pånyttfödelse. 2.
på-nyttfödd varelse, -gemacht, a. nygjord.
-gestaltung,/. omgestaltning, -gier[de], /.
nyfikenhet. -gierig, a. nyfiken, -groschen, ro.
nygroschen delad i 10 Pfennig, jfr Groschen.
-heit, /. nyhet, friskhet, färskhet.
-hoch-deutsch, a. nyhögtysk. -igkeit, /. nyhet,
-jahr, ra. nyår. -land, ra. nyodlad mark. -lich,
a. som inträffat nyligen, senast; adv.
nyligen. -ling, -e, ro. nykomling, oerfaren,
oöfvad, ovan person, -modig, -modisch, a.
nymodig. -mönd, ro. nymåne.
neun, I. utan följ. subst. äfv. ^ B, a. (oböjl. grundtal)
nio. II. -era, /. nia. Betr. sms. jfr sms. med drei.
-auge, ra. o. /. nä jonöga. -er, -, ro. nia m. m.
jfr Fünfer, -erlei, oböji. a. nio slags, nio olika,
-klug, a. öfverklok, snusförnuftig, -te, a.
(ordningstal) nionde, -tehalb, a. åtta och en
half, «tel, ra. niondel, -teln, sv. tr. dela i
niondelar, -tens, adv. för det nionde, -töter,
ro. törnskata, -zehn, a. nitton, jfr fünfzehn
ff. -zig, a. nittio, jfr fünfzig vt.
Neullrerin, -raera, /. nyhetsmakerska. -scheffel,
ro. nyscheffel (50 liter). -Seeland, ra. npr. Nya
Zeeland. -Silber, ra. nysilfver. -Stadt,/. Dit
nya staden, -testamentlich, a.
nytesta-mentlig. -thum se Neutum. -trål, a. neutral,
-tralisieren, sv. tr. o. rfl. neutralisera(s).
-tra-lisierung, /. neutralisering, -tralitåt, 0, /.
neutralitet, -tüm, ra. ngt nytt, nyhet, ny
sed. -tümlich, a. ny, nymodig. -vermählt, a.
nyförmäld. -zeit, /. nyare tiden, -zoll, ro
centimeter.
nicht, I. adv. icke, ej. II. ra. i vissa förbindelser,
hviika ofta smnskrifvas: mit ~era; ingalunda, på
intet vis, zu ~e machen: tillintetgöra, zu
werden: tillintetgöras. III. -[e]s, 0, ra.
hvit zinkoxid, -achtung,/. brist på aktning,
ringaktning, -ad[e]lig, a. ofrälse, -annahme,
/. vägran att mottaga ngt. -ausführung,/.
underlåtande, -beachtung, -befolgung, /.
försummande, brist på åtlydnad, förbiseende.
-Christ, ro. icke kristen, -duldung, /
ofördragsamhet. -e, -ra, /. brors- ei.
systerdotter. -erfolg, ro. brist på framgång,
misslyckande. -erscheinen, ra. 1. Das ~ des Buches:
den omständigheten att boken icke kom
ut. 2. jur. utebiifvande från domstol,
tred-skande. -gelehrt, a. olärd. -gelingen, ra.
misslyckande. -haltung, /. underlåtenhet att
hålla, att iakttaga; uppskjutande, t. ex.
einer Sitzung, -ig, a. overklig, fåfäng, ogiltig,
värdelös, lumpen, innehållslös, förgänglig.
Etw. ~ machen: omintetgöra, upphäfva
ngt. -igkeit,/. overklighet, fåfänglighet m.
m. se föreg. -igkeitserklärung,/. upphäfvande,
annulering. -miiitär, ro. icke-militär, civil,
-raucher, ro. icke-rökare. -s, I. oböji. obest.
pron. ra. intet, ingenting. Für ei. um ei.
wegen rsu und wieder utan ngt som hälst
skäl, das ist ~ det duger ej, blir ej af, es
ist ~ damit: det är intet bevändt därmed,
~ davon! ej ett ord därom 1 ganz und gar
’s* icke det ringaste, sonst ~ ? intet vidare?
II. 0, ra. intet, -sbedeutend, a. I.
obetydlig. 2. meningslös, -sdestoweniger, adv. icke
dess mindre, -sein, ra. icke-vara. -snutz, I.
-e, to. odugling. II. = följ. -snutzig, a.
oduglig, ovärdig, dålig, nedrig, -snutzigkeit, /.
oduglighet m. m. se ſöreg. -ssagend, «*.
intetsägande. -Sthuer, -, ro. lätting, dagdrifvare.
•sthuerel, /. dagdrifveri, lättja, -sthuerin,
-raera, /. se Nichtsthuer. -sthuerisch, a.
sysslolös, lättjefull, -swisser, -, ro. okunnig per-
r*, — föregående uppslagsord. * äkta »ms. 0 saknar plur.
j" har omljud. F familjärt, P lägre språk. ^ mindre bruklift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
