Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Schweinestall ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Schweinestall
— 408
S ch wimmmeister
neri. -estall, ro. svinhus, -evolk, ». pack,
slödder, -ezucht, /. 1. svinafvel. 2. svineri.
-igel, ro. svin, svinpäls, -igelei, /. svineri.
-igeln,* sv. itr. h. uppföra sig som ett svin,
vara svinaktig, -isch, a. svinaktig, snuskig,
oanständig, -sfeder, /. jäg. vildsvinsspjut,
-shatz, -sjagd, /. vildsvinsjagt. -swurst, /.
fläskkorf.
Schweifs, -e, ro. 1. svett; svettning, svettbad.
In oj "kommen ei. geraten: komma i
svettning, blifva svettig. 2. imma pà fönster m. ra.
3. jäg. blod. -bär, a. svetsbar. -befördernd,
a. svettdrifvande. -en, sv. I. itr. h. o. s. 1.
jäg. blöda, vara sårad. 2. om metaller: flyta,
vara i smält, i flytande tillstånd. II. tr.
svetsa, -fuchs, ro. brandfux. -grübchen, n.
(svett)por. -hitze, /. svetsningshetta. -hund,
ro. svett-, blodhund, -ig, a. 1. svettig. 2. jäg.
blodig, -sucht, /. svettsjuka, -treibend, a.
svettdrifvande. -triefend, a. svettdrypande.
-ung,/, svetsande.
Schweizer, I. -, ro. schweizare. II. a.
schweizisk. -deutsch, a. (n.) schweizertysk(a). -éi,
-era, /. inäjeri efter schweiziskt mönster,
-in, -raera, /. schweiziska, -isch, a.
schweizisk. -käse, ro. schweizerost.
schwelen, sv. I. itr. h. brinna utan låga,
glimma (under askan). II. tr. bränna,
schwelg||en, sv. itr. h. fråssa. -er, -, ro.
frås-sare, vällusting. -eréi, -era,/, fråsseri.
-er-haft, -erisch, a. fråssande, vällustig.
Schwe||||e, -ra,/. 1. tröskel; syll, sliper. 2.
utvidgning. 3. vågsvall, bränning, -en, I. st. itr.
s. 1. svälla, fyllas; om ratten: stiga. 2.
svullna. II. sv. tr. vidga, utvidga, komma att
svälla, fylla. -ung,/.
Schwemm||e, -ra, /. 1. lögning af h&star. 2.
lög-ställe. -en, sv. tr. 1. spola (upp, ned, bort).
2. bada, löga. 3. flotta. 4. komma att
svälla, utvidga, -gebilde, ra. alluvialbildning.
-sand, ro. uppspolad sand. -teich, ro. dam
där hästar lögas.
Schwengel, -, ro. svängel, vippstång, slagbom,
pumpvipp, (klock)kläpp.
Schwenkllbecken, ra. disk-, skölj b al ja. -el, -, ro.
vippa, tofs. -en, sv. I. tr. 1. svänga, svinga.
2. skölja, diska. II. itr. h. svänga, göra en
svängning, -fafs = Schwenkbecken, -ung,/,
svängning m. m. se schivenken.
schwer, a. 1. tung, vägande; tjock, grof, svår.
/x/e« Geld: mycket pengar, ~e Speisen:
svårsmält mat, sich oj ärgern: vara gr ulligt
förtretad, ~ darnieder liegen: vara allvarsamt,
farligt sjuk. 2. Stark om cigarrer, drycker m. m. ;
tjock, präktig, stark om tyger. 3. betydande,
vigtig. ~ an Inhalt: innehållsrik, ~ an
Bedeutung: betydelsefull. 4. svår. Es wird
halten, dafs: det blir svårt, sitter åt att,
es fällt ihm o> zu: det är svårt för honom
att, "w von Begriffen sein: ha svårt för att
fatta, ringa fattningsförmåga, das wird ihm
eingehen: det blir svårt att få i honom,
att få honom att förstå; an etw. gehen:
ha svårt för att besluta sig för ngt.
hören: höra illa. -betrübt, o. djupt bedröfvad.
-e, -ra, /. tyngd, vigt, betydenhet, svårhet,
storlek, -emesser, ro. tyngdmätare,
barometer. -enot[hj se Not 2. -enöt[h]er, ro. F
satans karl, kanalje; ostyring, rustibuss.
-erkrankt, a. svårt, farligt sjuk. -fällig, a. tung,
ovig, klumpig, plump, trög. -fälligkeit, /.
tyngd, ovighet m. m. se ſöreg. -gläubig, a. som
har svårt för att tro, misstrogen, -hörig, a.
tunghörd, lomhörd. -hörigkeit,/.
lomhörd-het. -kraft, f. tyngdkraft, -leibig, a.
korpulent. -lich, adv. svårligen, -mut[h],/.
svårmod. -müt[h]ig, a. svårmodig. -müt[h]igkeit,
/. svårmod, -punkt, ro. tyngdpunkt.
Schwert, -er, ra. svärd, -bohne, /. sabelböna,
turkisk böna. -el, ro. bot. 1. svärdslilja. 2.
sabellilja. -ergeklirr, n. vapenrassel. -feger,
ro, svärdfäjare, vapensmed, -lehen, ra. län
som går i ar? endast på svärdssidan,
-trä-ger, ro. svärddragare.
schwerverständlich, a. svårbegriplig,
svårfatt-lig.
Schwester, -ra, /. syster; klostersyster,
nunna. -Sich, a. systerlig. -schaft, /. 1.
egenskap af syster, systerskap. 2. samfund af
systrar, af nunnor.
Schwibbogen, ro. hvalfbåge, hvalf.
Schwieger, I. -, ro. svärfar. II. -ra, /. svärmor,
-elterlich, a. svärföräldrar(ne)s. -eitern, pl.
svärföräldrar, -in, -raera, /. 1. svärmor. 2.
sonhustru. 3. svägerska, -kind, ra. måg,
sonhustru. -lich == schwiegermütterlich,
-väterlich. -marna, -mutter,/, svärmor, -mütterlich;
a. avärmoder(n)s, en svärmors, -schaft,/.
slägt(ingar) gnm giftermål, -solin, ro.
svärson, måg. -tochter,/. svärdotter, sonhustru,
-väter, m. svärfar, -väterlich,«. svärfader(n)s,
en svärfars.
Schwiel||e, -ra, /. dalk, (hud)valk, hårdhet i
huden, -icht, -ig, a. dalkig, valkig, hård.
Schwiem||el, -, ro. 1. svindel, sinnesyra, yrsel.
2. = Schwiemler. -eléi, -era, /. rummel,
ruckel. -ein, sv. itr. h. o. s. svira, rumla, -en,
sv. itr. h. o. s. ragla, tumla, svimma, -ler,
ro. svirare, rucklare, -licht, -lig, a. yr.
schwierig, a. svår, kinkig, krånglig; missnöjd,
-keit,/. svårighet.
Schwimm||anstalt, /. siminrättning. -blase, /.
simblåsa. -en, st. itr. h. o. s. 1. simma. 2.
flyta. 3. sväfva; vara otydlig, sakna skarpa
ytterlinier. Im Nebel oj framstå otydligt i
dimman, opers. mir schwimmt es vor den
Augen: allt flyter samman för mina ögon,
jag har svårt att se tydligt, -er, -, ro., -erin,
-raera,/. simmare, -fähigkeit,/. simförmåga.
-feder, -flösse,/, simfena. -hose,/. sim byxor,
-kleid, ra. simdrägt. -lehrer, -meister, ro.
simlärare.
lÉr. Intransitivt, rß. reflexivt, St. starkt, SV. svagt, tr. transitivt verb. 11. har haben, S. har sein till hjälpverb
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
