Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Schweinestall ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Schwind©
— 409 —
Seele
Schwind||e, -ra,/. art reform, -ei, ro. 1.
svindel, yrsel; yra. 2. svindleri, bedrägeri. 3.
F der ganze m hela snrfven. -eiéi, -en, /.
svindleri, vingleri. -elhafer, ro. =» Lolch.
•eihaft — schwindlig, -elkopf, ro. lättsinnig
person, svindlare, -ein, sv. itr. h. 1. svindla.
Ofta opers.: es schwindelt mir: jag svindlar,
får svindel. 2. vingla, bedraga, vara en
svindlare, -elsucht, /. svindel, -en, st. itr. s.
aftaga, minskas, krympa, torka ihop, tvina,
tvina bort, blekna, försvinna. In einander
m sammanflyta, ^ lassen: låta fara,
upp-gifva. -ler, -, m. svindlare, vinglare.
-ler-haft, -lerisch, a. svindlaraktig, bedräglig,
-licht, -lig, a. 1. svindlande. 2. lidande af
svindel, af yrsel, svindelaktig. 3. =
schwindlerisch. -sucht, /. tvinsot, lungsot. Jm die
m an den Hals ärgern: reta gallfeber på ngn.
-Süchtig, a. lidande af tvinsot, lungsiktig.
-Süchtigkeit, / lungsiktighet.
Schwing||e, -ra,/. 1. vinge. 2. vanna. 3.
skäkt-knif. -el, m. bot. svingel. -en, I. sv. tr.
bevinga. II. st. tr. 1. svinga, svänga. 2. vanna,
kasta säd; skäkta. III. st. itr. h. 1. svänga,
oscillera, vibrera. 2. gå undan, vara fart i.
-ung, /. 1. svingande m. m. se föreg. 2.
svängning, vibration,
schwipp, I. itj. vips, klatsch, smack. II. a.
mjuk, böjlig, svigtande, ostadig, rankig. -e,
-ra, /. mjukt spö, spöända, pisksnärt, -en,
sv. I. itr. h. o. s. 1. svigta, ge svigt, böja sig. 2.
slå med ngt som ger svigt. II. tr. slå, slänga,
slänga af med, ge en knäpp, -ig = schwipp II.
-S, I. = schwipp I. II. -e, m. slag, släng, snärt,
schwirr, a. surrande, sorlande, -en, sv. itr. h.
o. s. surra, susa, sorla, drilla, vibrera, hvina.
Schwitz||bad, n. svettbad. -e, 0, /. svettning.
-en, SV. I. itr. 1. h. o. tr. svettas. Äfv. opers. :
mich schwitzt: jag svettas. 2. s. sippra ut,
fram. II. tr. 1. svettas ut. 2. kok. bryna,
-ig, a. svettig, -kasten, ro. ångskåp, -mittel,
ra. svettmedel. -Stube,/, bastu,
schwören, st. itr. h. o. tr. svära, gå ed. Zur
Fahne m svära fanan, zum Katholizismus
"w hylla, omfatta katolicismen, in js Hand
/%/ svära, edligen försäkra, lofva ngn ngt.
Geschworen äfv. edsvuren; geschworner
Feind: af svuren, förklarad fiende,
geschworner Freund: pålitlig, bepröfvad vän.
schwül, a. 1. tryckande, kvalmig, tung om luften.
2. ängslig, rädd, beklämd, -e, -ra, /. 1.
tryckande, tung luft. 2. ångest, ängslan,
beklämdhet, knipa.
Schwulillbus, F in m sein: vara i knipa, -tat,
-era, /. F = Schwüle 2.
Schwulst, -e t, m. o. / 1. vani. / svulst,
svullnad. 2. vani. m. uppblåst sätt, högmod. 3.
vani. m. svulst, b o rn hast.
schwülst||ig, a. 1. uppblåst, högmodig. 2.
svul-Btig, bombastisk, -igkeit, /. svulstighet.
-ling, -e, m. uppblåst narr.
Schwund, -[e]s, 0, m. af tynande, borttvinande,
försvinnande.
Schwung, -e f? m> 1* svängning. In m setzen,
kommen: sätta, komma i gång, im me sein:
a) vara i gång, b) vara i svang, modern,
mit einem me: i ett tag, med ens. 2.
lyftning, eld, kraft, hänförelse. 3. F knodd.
-bewegung,/. svängning, -brett, ra. trampolin,
-feder, /. vingpenna, -haft, a. 1. kraftig,
rask, kraftfull, kärnfull. 2. som är i svang,
gängse, -kraft, /. 1. kraft, förmåga att
svinga sig, att svänga. 2. dådkraft, energi,
spänstighet. -los, a. utan lyftning, utan
kraft, matt. -rad, ra. svänghjul, -reich, -voll
schwunghaft.
schwupp(s) se schwipp[s).
Schwur, -e f, m. 1. ed. 2. förbannelse,
»brüchig, -vergessen, a. menedig.
Sech, -e, ra. plogrist.
sechs, I. utan följ. subst. äfv. -6, a. (oböji. grundtal)
sex. Mit men fahren: åka efter sex hästar.
II. -era, /. sexa (siffra). Betr. sms. jfr sms. med
drei, -er, -, m. 1. sexpfennigstycke. 2. sexa
m. m. jfr Fünfer, -erbrot, ra. sexpfennigsbröd.
-erlei, oböji. a. sex sorters, sex olika, -te, a.
(ordningstal) sjätte, -tehalb, a. fem och en half,
-tel, -, ra. sjättedel, -teln, sv. tr. dela i
sjättedelar. -tens, adv. för det sjätte.
sech||zehn, a. sexton, jfr fünfzehn ff. -zig, a.
sextio, itr fünfzig fr.
Seckel, -, m. 1. se Säckel. 2. sikel.
Sedéz, -e, ra. sedesformat, -band. -ausgabe,/.
sedesedition. -format, ra. sedesformat.
See, I. -[e]ra, /. haf, sjö(n). In m gehen ei.
stechen: lägga ut, zur m till sjöss. II. -[e]s,
-[e]ra, m. sjö, insjö, -bär, m. zooi. sjöbjörn;
F biid. tvärvigg, b rumbjörn, -beschädigt, a.
sjöskadad. -beschädigung,/. sjöskada, -brief,
m. sjöpass. -ente,/. zooi. lunnefågel. -fahrend,
a. sjöfarande, -fahrer, ro. sjöfarare, -fahrt,
/. 1. sjöfart. 2. sjöresa, -fest, a. 1. om fartyg:
sjöduglig, som kan hålla sjön. 2. om personer:
som ej lider af sjösjuka, -fischerei, /.
hafs-fiske. -gemalde, ra. sjöstycke, marin målning,
-gesetzbuch, n. sjölag, sjörätt, -hahn, ro. zooi.
gno ding (Trigla). -hund, ro. säl, F sjöbuss,
-hundsfeil, n. sälskinn. -ige!, ro. zooi. sjöborre.
-isch, a. sjö-, hafs-. -kadettenschule, /.
sjökrigsskola. -kalb, ra. säl. -karte,/sjökort,
-kennung,/, kännedom om vattnets djup och
bottens beskaffenhet, -kcrk, ro. zooi.
korkkorall. -krank, a. sjösjuk, -krankheit,/.
sjösjuka. -krebs, ro. hummer, -küste, /. hafs»
kust.
Seelllamt, n. själamässa, -e, -ra,/. 1. själ. Etw.
auf der m haben: hafva ngt på hjärtat, jm
etw. auf die m binden’, lägga ngn ngt på
hjärtat, es liegt mir auf der m det ligger
mig om hjärtat, jm aus der m sprechen:
uttala ngns innersta tankar, [bei] meiner m!
(vid) min själ! sich in die innerste m hinein
rik» = foregående uppslagsord. * äkta sms. 0 saknar piur. "J" har omljud. F familjärt, P lägre språk. $ mindre brukligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
