Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - seelen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
seelen
— 410 —
Sehkreis
schämen; skämmas ögonen ur sig, die oj
von etw. sein: vara själen i ngt, F es ist
eine ** von Kind: det är ett mycket snält
barn. 2. det inre i ngt, t. ex. den mjuka
hylsan i en fjäderspole, snöret i en rosenkrans,
det ett nystan är nystadt på, kärna kring
hvilken ngt gjutes, rör i eldvapen m. m. -en,
sv. itr. h. ne leiben, -enadel, m. själsadel,
-en-amt g» Seelamt. -endurchmesser, m. kaliber,
-enforschung, /. psykologi, -enfreund, m.
hjärtevän, -enfroh, a. hjärtligt glad. -engut,
a. hjärtegod. -engüte,/. hjärtegodhet.
-enhaft, a. själfull, -enheii, n. frälsning,
enheil-kunde, /. psykiatri, -enkampf, m. själsstrid,
-enkraft, fl. själskraft, energi, -enkunde,
-en-lehre,/. psykologi. -enlos, a. utan själ,
själlös. -enmesse, f. själamässa, -enpein, -enqual,
/. själskval, sjäislidande. -enruhe, /.
sinnesro. -enstörung, /. sinnesrubbning,
själssjukdom. -entag, m. själafest, dag då mässa
hålles för de under året aflidne. -envergnügt,
a. hjärteglad. -enverkäufer, m. 1.
människohandlare. 2. farkost som lätt stjälper,
likkista. -envertraut, a. intim, -enverwandt, a.
själsbefryndad, sympatisk; subst.
själsfrände. -enverwandtschaft, /. själsfrändskap,
sympati, -envoll, a. själfull, -enwanderung,/.
själavandring, -enwärmer, m. hjärtvärmare.
-erfreuend, a. hjärteglädjande. -erquickend,
a. vederkvickande för själen.
Seeüteuchte, /. fyrton. -leute, pl. sjöfolk.
Seeli gerät[hj, n. till själamässor
testamenterad kvarlåtenskap. -ig se sel/ig. -isch, a.
psykisk, själs-, själisk, -sorge,/. själavård,
-sorger, m. själasörjare, -sorgerisch,
-sorger-lich, a. en själasörjares, ss. själasörjare.
seeilmächtig, a. mäktig till sjöss, -männisch,
a. sjömans-, -möwe, fl. zooi. hafstrut. -nessel,
/. zooi. hafs ros, sjöanemon. -pferd, n. 1.
flodhäst. 2. valross. 3. hafsdrake. -protest, m.
sjöförklaring, -rat[h], m. 1. amiralitet. 2.
sjörätt, -raub, m. sjöröfveri. -räuberisch, a.
sjöröfvar(e)-. -recht, n. sjörätt, sjölag, -rose,^
/. näckros, -sache, /. sjöärende,
-schaden, m. haveri, -schlacht, /. sjöslag,
-schian-ge, /. sjöorm. -spräche, fl. sjömansspråk,
-Stadt,/, sjöstad, kuststad. -Städter, m.
sjöstadsbo. -starn, ro. sjöstjärna, -tang, m. bot.
tång. -trift, /. strandgods. -triftig, a. drifven,
uppkastad af haf ve t. -tüchtig, a. sjö duglig,
-tüchtifjkeit, fl. sjöduglighet, -ungetjhjiim, ra.
hafsvidunder. -volk, ra. sjöfolk, öfolk, -wärts,
adv. sjövart. -wasser, ra. sjö-, hafs-,
saltvatten. -weg, ro. sjöväg; sjöledes. -wehr,/,
sjöförsvar, -wind, ro. hafs vind. -zug, ro. tåg,
expedition till sjöss.
Segel, ra. segel. Unter ~ gehen: gå till
segels, -baum, ro. mast. -macher, ro.
segel-makare. -macherei, fl. segelmakeri. -n, sv.
itr. h. o. s. segla. Sich fest ~ sätta på grund.
•Stange, fl. (segel)rå.
Segen, ro. 1. välsignelse. Den oj sprechen:
läsa välsignelsen. 2. korstecken. 3.
mon-strans. 4. trollformel, besvärjelse. 5. bön.
vor [nach) Tische: bordsbön före (efter)
maten, -los, a. utan välsignelse, -sfülle, fl.
rik välsignelse, -spendend, a.
välsignelse-bringande. -Sprecher = Segner. -sreich, a.
välsignelserik. -sspruch, ro. välsignelse,
-swunsch, ro. lyckönskan, välönskan.
Segge, -ra, fl. bot. starr.
Segler, -, ro. seglare.
segn||en, sv. I. tr. 1. välsigna; läsa
välsignelsen öfver. o,d: välsign(elsebring)ande,
välsignelserik, gesegneten Andenbens: salig i
åminnelse, gesegnet[en Leibes] ei. in
gesegneten Umständen sein: vara hafvande. 2.
göra korstecken öfver. Jn vor der Stirne ~
göra korstecknet på ngns panna. 3. läsa
(trollformler) mot, öfver, besvärja. 4. Das
Zeitliche ei. die Welt ~ säga farväl åt lifvet,
aflida. IL rfl. korsa sig. -er, ro. 1. en som
välsignar, välsign(elsebring)are. 2.
besvär-jare, trollkarl, -ung,/. 1. välsignande,
välsignelse. 2. besvärjande, besvärjelse.
Seh||achse, fl. synaxel. -bär, a. möjlig att se,
synlig, synbar, -barkeit,/. synlighet, -e, -ra,
fl. 1. synkraft, synförmåga. 2. öga. 3. pupill,
-en, st. itr. h. o. tr. 1. se, titta. ~ Sie mal!
a) ser man på, b) titta hit, se där, ei, sieh
doch! nej, se där! F hast du nicht gesehn!
vipsl i en blink! "w lassen: visa, sich mit
etw. oj lassen können: ej behöfva skämmas
för ngt, einen nicht oj können ei. mögen: ej
tåla (att se) ngn, seine Lust an etw. (dat.) ~
med glädje se, njuta af att se ngt, du
sollst Wunder ei. dein blaues Wunder daran
oj där skall du få se ngt märkvärdigt, ich
habe ihn schlagen oj a) jag har sett honom
slå, b) jag har sett hur han blef slagen,
man will ihn nirgends ~han är ingenstädes
gärna sedd. — Med prep.: das Fenster sieht
au fl die Straf se, nach dem Markt: fönstret
vetter åt gatan, åt torget; aus meinen
Augen oj se med mina ögon, nicht aus den
Augen können: ej kunna få upp ögonen,
a us dem Fenster o, titta ut gnm fönstret,
der Schelm sieht ihm aus den Augen:
skälmen lyser fram ur ögonen pä honom; durch
ein eichenes Brett o, können: vara skarpsynt;
in eine Sache ~ få en inblick i ngt; nach
einer Seite oj se, titta åt ett håll, er sieht
nach nichts: han bryr sig ej om ngt, nach
ei. zum Rechten ~ se till att ordningen
iakt-tages, zu etw. o* gifva akt på ngt, zur Erde
oj slå ned ögonen. 2. se ut. Jm ähnlich oj
likna ngn. 3. se till, laga, styra till.
-ens-wert[hj, -enswürdig, a. sevärd,
-enswürdig-keit, fl. sevärdhet, »er,-, ro. siare, -eréi,-era,/,
profeterande, -erin, -nen, fl. sierska. -erisch,
a. profetisk, siare-, -feld, ra. synfält, -glas, ra.
synglas, -kraft,/, synkraft, -kreis, ro. synkrets.
itr. intransitiv t, rfl. reflexivt, St. starkt, SV. svagt, tr. transitivt verb. II. har haben, S. har sein till hjälpverb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
