Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - seither ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
seither
— 412 —
sengxig
sidostycke, sida, vägg. -hèr, adv. sedan dess
(till närvarande tid), alltsedan, efter den
tiden, -hérig, a. sedan dess befintlig,
förekommande, sedan dess hittills varande,
senare. -ig, a. i sms. -sidig, t. ex. dreie. -lich,
a. belägen på sidan om ngt, sido-. -S, ss senare
sammansättningsled - seitens, t. ex. ständischere
genehmigt: beviljad, antagen af ständerna,
mütterlichere el. von mütterlicher Seite ei.
von Muttersseite: på mödernet, Onkel
mütterlichere morbror, -wärts, adv. åt sidan, på
ena sidan, -wegs, adv. afsides.
Sekondelieutenant, m. underlöjtnant.
Sekrét, -e, n. 1. afsöndring, sekretion. 2.
af-träde. -år, -e, m. 1. sekreterare, skrifvare.
2. skrifetui, skrifdon. 3. brefställare.
Sekt, -e, m. vin, fint vin; champanj. -e, -n,/.
sekt. -i’erer, -, m. sekterist. -ier[er]isch, a.
sekterisk. -ion, -en,/. 1. sektion, afdelning.
2. dissektion.
Sekündlia, ..den,f. andra klassen i skolor, uppifrån
räknadt, motsvar. sjätte klassen i Sverige, -åner,
m. lärjunge i skolans näst högsta klass,
sjätteklassist, jfr föreg. -ånt, -en, ro.
Sekundant. -år, a. sekundär, underordnad, -e, -n,
f. sekund, -ieren, sv. tr. o. itr. h. 1. Jn ei.
jm e vara ngns sekundant. 2. sjunga andra
stämman; ackompanjera.
seih, pron. 1. samme, t. ex. zur een Stunde: (i)
Samma Stund, jfr derselbe. 2. med räkneord:
själf, t. ex. er ezwanzigster, äfv. ~zwanzig:
själf den tjugonde, han och nitton till.
-ander, I. adv. och en till, i sällskap med
en. II. -, n. tète-à-tète, samtal mellan fyra
ögon. -end[e], n. ände af en tygstuf. -er,
= selbst I. -heit - Selbstheit. -ig = selb.
-St, I. oböji. pron. el. pronominelt ad V. själf,
själf t, sj älfva. Von oj ei. aus sich e af sig
själf, ordspr. ^ ist der Mann: bra karl hjälper
sig själf. II. adv. till och med, äfven.
dann nicht: icke ens då. III. -[e]s, 0, n.
jag(et), individualitet. F dim. eure kleinen
ojchen[s]: edra småttingar, -stachtung, /.
8 jälf aktning, aktning för sig själf. -ständig,«,
själfständig. -ständigkeit,/, själf ständighet.
Selbstübekenntni[ſjs, ra. 1. frivillig bekännelse,
2. själfbekännelse. -beschauung, /.
själf-betraktelse. -bewegend, a. som rör sig själf,
automatisk. -bewuſst, a. själf medveten,
-dunkel, ro. själf känsla, egenkärlek,
morskhet. -eigen, a. egen. -entleibung, /.
själf-mord. -entsagung, /. 1. frivillig
afsägel-se. 2. själfförsakelse. -erhaltung,/.
själfbi-behållelse. -gefallen, n. själfbelåtenhet.
«gefällig, själfförnöjd, själfbelåten,
själf-kär. -gefälligkeit, /. själfbelåtenhet. -gefühl,
n. själfkänsla. geniigsäm, a.
själftillräck-lig. -genügsamkeit, /. själftillräcklighet.
-ge-sprach, n. monolog, -heit,/. l.jag,
individualitet; identitet. 2. egennytta, egoism,
-herrlich, a. suverän, -herrschlaft, /. 1. själf-
herskarvälde, autokrati. 2.
själfbehersk-ning. -ig, -isch, o. egennyttig, egoistisk,
-käufer, ro. köpare i första hand.
-kostenpreis, ro. hvad en vara kostar en köpman,
tillverkningspris, fabrikspris. -laut, -lauter,
ro. själf ljud, vokal, -liebe, /. egenkärlek.
-lob, n. själfberöm. -los, a. oegennyttig,
-losigkeit,/. oegennytta. -mörderisch,
a.själf-mords-, själfmördar(e)-. -quäler, ro.
själf-plågare. -redend, adv, naturligtvis, -ruhm, ro.
själfberöm. -Schändung, /. själfbefläckelse.
-ständig se selbständig, -sucht, /. egennytta,
egoism, -süchtig, a. egennyttig, egoistisk,
•süchtling, ro. egoist. -thätig, a. själfverksam,
-thätigkeit,/. själfverksamhet, -trieb,ro. egen
drift. -Überhebung, -Überschätzung,/, för hög
tanke om sig själf, inbilskhet. -Überwindung,
/. själfbeherskning, själfförsakelse.
-Unterricht, ro. själfstudiurn. -Verblendung, /.
själf-förblindelse. -vergessen, a. glömsk af sig
själf, oegennyttig. -Vergessenheit, /.
själf-förgätenhet. -verlag, ro. eget förlag,
-verständlich, a. själfklar. -wille, m. 1. egen vilja.
2. egen vilja, egensinne, -willig, a.
egensinnig. -zufrieden, a. själfbelåten. -zweck, ro.
(det att vara) sitt eget ändamål.
selchen, sv. tr. salta och. röka kött.
-selig, a. suff. 1. rik på, t. ex. holde rik på
huldhet, huld. 2. lysten, t. ex. schaue
skådelysten.
selig, a. salig, een Andenkens: salig i
åminnelse. -gesprochen, a. förklarad salig, -keit,
/. salighet, -macher, ro. saliggörare,
-spre-chung, /. saligförklaring, beatiiikation.
Sellerie, -s, ro., -[e]n,f. selleri.
selt|]en, «. sällsynt, adv. äfv. sällan, -enheit,/.
1. sällsynthet. 2. sällsynt sak,
märkvärdighet, raritet, -säm, a. sällsam, egendomlig,
besynnerlig, -samkeit, / sällsamhet m. m. se
föreg.
Semlléster, -, n. halfår, semester, (skol- o. i sht
universitets)termin. -inår, -e ei. -ien, n.
seminarium. -inarist, -en, ro., -inarfstin, -nen,/.
seminarist. -it[e], -en, ro. semit, -itin, -nen,
/ semitisk kvinna, -stisch, a. semitisk.
Semmel, -n, /. semla. -blond, a. ljusblond.
Senåt, -e, ro. senat, -or, -s, ..ören, ro.
senator.
Send||bote, ro. bud, budbärare, sändebud;
apostel, -brief, ro. säudebref. -en, oreg. sv.
tr. sända, skicka, -ling, -e, ro. bud,
sändebud, ombud, -schreiben, n. sändebref. -ung,
/. 1. (af)sändande. 2. sändning. 3. uppdrag,
mission.
Senf, -e, ro. senap. F einen langen e von etw.
machen: orda vidt och bredt, hålla en lång
harang om ngt, seinen e dazu geben:
också ha ett ord med i laget.
seng||en, sv. I. tr. sveda, afsveda, bränna. II.
itr. h. svedas, brännas, -[e]ng, a. som
luktar svedt, svedd, bränd.
itr. intransitiv t, rfl. reflexivt, St. starkt, SV. svagt, tr. transitivt verb. II. har haben, S. har sein till hjälpverb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
