- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok : skolupplaga /
452

(1920) [MARC] Author: Otto Hoppe - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - U - übel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

übol

—■ 452 —

überbringen

übel, I. a. dålig, adv. illa. Wohl oder oj med
eller mot ens vilja, i alla händelser, ich bin
nicht oj willens dorthin zu gehen: jag har
ingenting emot att gå dit, sich e freuen:
vara illa till mods, ledsen. Med verb:
aufnehmen: illa upptaga, es geht jm oj aus:
det går illa för ngn, sich oj befinden: må
illa, es bekommt ihm oj det bekommer
honom illa, han mår illa däraf, jm etw. [für]
~ nehmen: bli ond på ngn för ngt,jd ei .jm
ist oj någon mår illa, auf jn zu sprechen
sein: tala illa om ngn, ~ zu Fufs sein: vara
en dålig fotgängare, ~ ei. Übles thun: göra
illa, jd ei. jm wird ~ ngn blir illamående,
mår illa. II. -, n. ondt, ondt ting, sjukdom,
lidande. Vom oj sein: vara af ondo. -befinden,
n. illamående, -gelaunt, a. vid dåligt lynne,
-gesinnt, a. illasinnad, -gesinntheit,/. illvilja,
-keit, f. illamående, -klang, m. missljud,
-klingend, a. missljudande, -laune, f. dåligt
lynne, -laut, m. missljud, -lautend, a.
missljudande. -nehm[er]isch, a. snarsticken,
-sein, n. illamående, -stand, m.
missförhållande. -that,/. missgärning, missdåd. -thäter,ro.
missdådare. -thätig, a. som gör illa, illvillig,
-wollen, n. illvilja, -wollend, a. illvillig,
üben, I. adv. Hier o* = hüben, dort ~ ■»
drüben. II. sv. tr. öfva, utöfva, idka, begå, visa.
Das Gesetz o* skipa lag, Rache an jm «-v
hämnas på ngn, Strafe oj straffa.
Über, m. utöfvare, idkare, jfr üben.
über, I .prep. med dat. o. ack. jfr 5. 1. öfver. 2. på
andra sidan om, t. ex. dem Flusse wohnen.
o> alle Berge sein: vara långt borta. 3. för
skull, till följd af, t. ex. ~ dem ei. das Spiel alles
vergessen. 4. under, vid, t. ex. ~ der
Mahlzeit. oj dem Grabe des Kindes weinen: gråta
vid barnets gr af, oj das Grab des Kindes
weinen: gråta öfver att barnet lagts i
graf-ven, begråta barnets död, jfr 3. 5. efter ett
«übst, i ack. ei. gea. hel, t. ex. den Vormittag el.
des Vormittags oj hela förmiddagen, Tags
el. den Tag oj hela dagen ei. dagarne. 6.
beträffande, rörande. 7. särskilda fall. ~ eine
Rede lachen: skratta åt ett tal, men: oj ein er
Rede lachen: skratta under ett tal, medan
talaren talar, jfr 4. Fr ist ~ solche
Kindereien hinaus: sådana barnsligheter äro för
honom en öfvervunnen ståndpunkt. Fehler
o, Fehler: fel på fel, det ena felet efter det
andra, einmal ojs andere: den ena gången
efter den andra, das ist sonderbar ~
sonderbar: det är högst besynnerligt. Heute
oj acht Tage: i dag åtta dagar till, Sonntag
*\j acht Tage: om söndag åtta dar, ojs Jahr:
a) ett år härefter, b) om ett år, ~ Jahr
und Tag: efter år och dag, ~ kurz oder lan g:
förr eller senare. II. adv. 1. ~ und oj
öfver-allt, helt och hållet, ~ und oj nafs:
genomvåt, våt på hela kroppen. 2. öfver, förbi,
slut. 3. Jm in etw. oj sein: öfverträffa ngn

i ngt. -all (betonadt arv. - - -), I. adv. 1.
öfver-allt. oj her: från alla håll, e hin :%åt alla
håll. 2. öfverhufvud. ~ nicht: ingalunda.
II. oböji. m. F er ist Hans oj han är framme
öfverallt, har sin näsa i allt. -anstrengen,*
tr. öfveranstränga. -anstrengung,/.
-antworten,* tr. öfverantvarda, öfverlemna, ut-,
af-leverera. -antwortung, /. -arbeiten, tr. 1.
(––-*) öfveranstränga. 2. skaffa,praktisera
öfver. 3. (vani. ––-*) gå öfver, gå igenom,
lägga sista handen vid, retuschera,
-ar-beitung (0. ––-),/. -ärmel, ro. öfverärm,
lösärm. -åus, adv. i hög grad, öfvermåttan,
ofantligt, -bau, ro. öfverbyggnad. -bauen,
I. tr. 1. bygga ngt så att det skjuter fram
öfver det undre. Das übergebaute
Stockwerk: den öfre öfver den undre framskjutande
våningen, das überbaute (jfr 2 a) Stockwerk:
den undre öfverbygda våningen. 2. (––*) a)
öfverbygga, b) Öfverlasta med arkitektoniska
prydnader. II. (––*) rfi. 1. öfverbyggas,
öfver-dragas af en skorpa, ett täcke ei. dyi.,
öfver-täckas. 2. förbygga sig. -bauung (o. –*-), f
-befriedigen,* tr. göra mer än nöjd,
fullkomligt tillfredsställa, -behalten, tr. 1. låta ett
öfverpiagg sitta på, t. ex. den Mantel. 2. få
kvar, få öfver. -bein,n.«»ed. exostos, ganglion,
öfverben (knöl), -bessern/ tr. = überarbeiten
3. -bett, n. sängtäcke, -beugen, -biegen, tr.

0. rfi. böja, luta (sig) öfver. -bieten, I. tr.

1. bjuda mer, öka på, t. ex. zwei Mark oj
bjuda två mark mer, öka på anbudet med två
mark. 2. (––*) Öfverbjuda. Jn um zwei
Mark oj bjuda två mark mer än ngn. 3.
(––*) öfverträffa. II. (––*) rfi. öfverträffa
sig själf. -bietung, f. -bilden,* tr. o. rfi.
för-bilda(s), öfverförfina(s), förkonstla(s).
-bildung, f. -binde, /. yttre bindel, -binden, tr.
binda öfver, t. ex. Papier über etw.
(ack.)ü’ber-binden ei. etw. mit Papier überbinden*: binda
papper öfver ngt. -blättern,* tr. 1. bläddra
förbi, vid gnmbläddrandet förbise. 2. (öfver-)
täcka med blad, med löf. 3. (äfv.-—)hastigt
genombläddra. -blauen, -blauen,* tr. 1.
öfver-draga med blått. 2. vara mera blå än ngt.
-bléchen,* tr. öfverdraga, bekläda, fodra med
bleck, -bleiben, itr. s. 1. blifva öfver, blifva
kvar; stanna på öfverblifna kartan. 2.
(- - - -*) vani. blott i part. überblieben =
hinterbleiben 2. -bleibsel, -, n. kvarlefva, rest.
-blick, ro. öfverblick. -blicken*, tr.
öfver-blicka, öfverskåda. -blühen,* I. tr. 1. Öfver-,
täcka med blommor. 2. med sina blommor
höja sig öfver ngt. II. rfi. 1. blomma för
rikligt. 2. blomma ut, blomma slut.
»brausen,* tr. 1. med sitt brus öfverröstà. 2.
öfverspruta, -spola, -breiten, tr. 1. utbreda,
täcka, lägga ngt öfver ei. pà ngt, t. ex. eine Decke
über etw. (ack.) 2. (–- -*) öfvertäcka,
betäcka. Den Tisch mit einer Decke oj lägga
en duk på bordet, -bringen,* tr. (öfver)bringa,

itr. intransitivt, rfi. reflexivt, St. starkt, SV. svagt, tr. transitivt verb. h. har haben, S. har ««in ti;I hjJUpverb.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:48:18 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tshoppe/0458.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free