Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - W - Waschwasser ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Waschwasser
— 504 —
Weg
Wasch||wasser, n. tvättvatten; F mm. blask.
-weib, n. 1. tvätterska. 2. skvallerkäring.
Wasen = Rasen a). -meister(ei) = Abdecker (ei).
Wasser, -[f], n. dim. t> vatten. Zu e und zu
Lande: till lands och sjöss. fahren: a)
köra vatten, b) företaga en roddtur. Biid.
zu /v werden: blifva om intet, zu ~ machen:
göra om intet, sich mit Not überm e
erhalten: ha svårt att reda sig, in allen
erfahren sein: förstå sig på allt. Der Mund
steht ei. läuft ihm voll ei. das <%/ läuft
ihm im Munde zusammen: det vattnas i
munnen på honom, -arm, a. vattenfattig,
-armut[h], f. vattenbrist, -arzt, m. kall
vattensläkare, hydropat. -ast, ro. vattenskott.
-blase, f. 1. vattenbubbla. 2. vattenblåsa.
-brel, ro. vattgröt. -dicht, a. vattentät, -fahrt,
f. färd på vattnet, roddtur, segeltur,
sjöresa. -fang, ro. cistern, -gleich, a. 1.
vattenaktig. 2. horisontal, efter vattenpass, -haft,
a. vattenaktig, -heilanstalt,/.
vattenkuran-stalt. -heizung,/. uppvärmning med varmt
vatten, -hose, f. skydrag.
wässerllicht, a. vattenaktig, -ig, a.
vattenhal-tig, -aktig, fadd. Jm den Mund nach etw.
~ machen: göra ngn lysten efter ngt.
-ig-keit, f. vattenhalt, -aktighet, faddhet.
Wasser||jungfer, f. dagslända, -karte, f.
hydrografisk karta, -kopf, ro. gnm
hjärnvat-tensot förstoradt hufvud. -köpfig, a. lidande
af hjärnvattensot. -malerei, f. 1.
akvarellmålning 2. akvarell.
wässern, sv. I. itr. h. vattnas. Mir wässert der
Mund danach: det vattnas mig i munnen
därefter, ihm e die Augen: hans ögon
tåras. II. tr. 1. vattna. 2. vattenlägga. 3.
utspäda med vatten, vattenblanda. 4.va&ra.
Wasserilnix, ro. näck. -nixe, /. älfva, hafsfru,
najad, vattennymf. -not[h],/. vattenbrist,
•partie = Wasserfahrt, -pafs, I. a. vågrät. II.,
ro. 1. horisontallinie. 2. vattenpass, -perle,/,
oäkta pärla, -polack, ro. polack från
Schlesien. -presse,/, hydraulisk präss. -ratte,/.
1. vattensork. 2. F sjögast. -recht, a.
vågrät. -reich, I. a. vattenrik. II. n. vattenrike.
-scheide, /. vattendelare, -skilnad. -scheu,
I. a. rädd för vatten. II./. vattuskräck.
-snot[h], /. af öfversvämning förorsakad
nöd. -stoff, ro. väte. -strafse, /. vattenväg,
sjöväg. -Sturz, ro. vattenfall, -sucht,/.
vattensot. -süchtig, a. lidande af vattensot,
-suppe, /. vattsoppa, vattvälling. -tracht, /.
sjö. djupgående, -treten, n. vattentrampning.
Wässerung,/, vattning.
Wasser||wage,/. vattenpass, -wut[h],/.
vattuskräck. -zeichen, n. vattenstämpel.
Wat, -en, /. t tyg, klädning, drägt. -e, -», /.
ten art fisknot, -en, sv. itr. h. o. s. vada.
Watsche (itr. med ä), -n, /. P örfil, -lig, a.
vaggande, ostadig, osäker. -In, sv. itr. h. o. s.
gå och vagga som en anka, rulta.
Watt, -[e]s, -e[n], n. o. ro. del af stranden som,
blottad under ebben, betäckes af floden.
*e, -n, f. vadd. -ieren, sv. tr. vaddera.
-ie-rung, /.
wau[wau], itj. vov(vov).
webllbär, a. som kan väfvas. »e, -n, /. 1.
väf-nad, väf. 2. spindelväf. -eärt, /. sätt att
väfva; väfnad. -ebaum, ro. väf bom. -en, sv.
I. itr. h. röra sig, verka, vara verksam. II.
tr. 1. röra, svinga. 2. äfv. st. väfva; biid.
fläta, hopsling(r)a. -er, -, ro. väfvare. -eréi,
-en, /. 1. väfveri, a) yrke, b) lokal. 2. väfnad.
-erin, -nen,/, väfverska. -erlade,/. lad.
-er-schiffchen, n., -erschütze, ro. skyttel, -estuhl,
ro. väfstol.
Wechsel, -, ro. 1. växel, växlande, växling,
omväxling, ombyte, förändring. 2. band.
växel. -bälg, ro. byting, bortbyting, trollunge,
-bär, a. som kan växlas, -begriff, ro.
ekvivalent, motsvarande begrepp, -beziehung,
/., -bezug, ro. växelförhållande, ömsesidigt
förhållande, reciprocitet, motsvarighet, -éi,
-en, /. 1. oupphörligt växlande. 2.
växel-affär. -fall, ro. skifte, växlande öde. -fieber,
n. med. växelfeber, intermittent feber,
-ge-spräch, n. omväxlande samtal hvarvid den ene
talar efter den andre; dialog. -haUS, n.
bank-(hus). -kind, n. = Wechselbalg, -los, a. utan
växling, oföränderlig, -n, sv. itr. h. o. «.,
tr. o. rß. växla, skifta, omväxla, byta om,
ömsa, förändra(s). -rede, /. =
Wechselgespräch. -seitig, a. ömsesidig, -seitigkeit, /.
ömsesidighet. -Verhältni[|]s, n. ömsesidigt
förhållande, -voll, a. växlande, skiftande,
-weise, adv. 1. ömsesidigt. 2. omväxlande,
växelvis, ömsom, -winkel, ro. mat.
alternat-vinkel.
Wechsler, -, ro. växlare.
Weck, -e, ro., -e, -n, /., -en, -, ro. hvetebulle,
hetvägg. -en, sv. tr. väcka, -er, -, ro.
väc-kare. -eruhr, /. väckareur. -trommei, /.
reveljtrumma. -uhr,/. väckare(ur).
Wedel, -, ro. 1. fläkta, solfjäder. 2. stänkkvast.
3. svans, -n, sv. I. itr. h. vifta. II. tr. vifta
med, t. er. den Fächer; vifta, fläkta bort,
t. ex. die Fliegen.
weder, konj. ~ ... noch; hvarken ... eller.
Weg, I. -e, ro. väg, gång. Eier geht kein
förbjuden väg, seinen ruhigen e fortgehen:
lugnt gå sin väg, es hat damit gute ~e .• det
brådskar ej, woher des eest hvarifrån
kommer ni? jm die weisen: visa ngn dörren.
Med prep.: sich auf den e begeben ei. machen:
begifva sig i väg, jm etw. auf den ~ geben:
gifva ngn ngt med på vägen, auf dem
sein zu: vara på väg att, auf gütlichem *ve:
i godo; bei ~e sein: a) vara på väg, b) vara
uppe, c) träffas; jm nicht über den e trauen:
ej tro ngn längre än man ser honom; etw.
zu ee bringen el. mit etw. zu kommen:
komma till stånd med ngt, få ngt till stånd.
itr. intransitivt, rfl. reflexivt, St. starkt, SV. svagt, tr. transitivt verb. h. har haben, S . har *ein Li il hjälpverb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
