Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Z - zuwandern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
zuwandern
— 534 —
zweiſelsücJbLtig
seine Gewässer dem Meere zu: strömmen
vältrar sitt vatten, sina vattenmassor ned
mot hafvet. 2. Jm etw. ~ påbörda ngn. ngt.
8. Den Eingang der Höhle mit einem
Felsstücke vältra en sten framför ingången
till hålan, -wandern, itr. s. Dem Walde ~
vandra åt skogen till. -wanken, itr. t. Dem
Tische m stappla fräna mot, till bordet,
•warten, itr. h. intaga en afvaktande
ställning, vänta.
zuwége, adv. tillväga, till stånd. Gut ~ sein:
befinna sig väl. Bildar sms. med Åtskilliga verb, af
hvilka följ. exempelvis anföra», -bringen, tr. bringa
till stånd, åstadkomma, «kommen, itr. s.
Mit etw. ~ få ngt till stånd.
zu||wehen, tr. 1. Jm etw. ~ blåsa, fläkta till
ngn ngt. 2. blåsa igen, öfverhölja, skyla,
hopa drifvor på. -wéiien, adv.
understundom, emellanåt, -weisen, I. itr. h. Auf etw.
(ack.) visa, tyda hän, peka på ngt. H. tr.
Jm etw. ~ a) anvisa ngn ngt, b) hänvisa
ngt till ngn. -wenden, tr. o. rß. 1. Den Schritt
ei. sich einem Orte ~ vända sina steg, gå
åt, hän mot ett ställe. 2. Jm das Gesicht ~
vända ansigtet mot, se på ngn, jm seine
Liebem skänka ngn sin kärlek, seine
Freundlichheit wandte ihm alle Herzen zu: hans
vänlighet drog allas hjärtan tül honom,
vann alla. -werfen, tr. 1. Jm etw. ~ kasta
ngt till ngn, jm Blicke ~ ge ngn ögonkast.
2. slå igen, t. ex. die Thür.
zuwider, adv. o. (efter det styrda ordet stående) prep.
med dat. möt, i strid mot. Das Glück war uns
rn lyckan var oss icke huld, der Pßicht m
sein: strida mot, stå i strid med pligten,
jm ~ sein: vara ngn motbjudande, -handeln,
itr. h. Einem Befehle ~ handla i strid med,
mot en befallning, -handlung, f. brott mot
ngt. -laufen, itr. s. med dat. strida emot.
zuliwinken, itr. h. Jm ~ vinka åt ngn. -wölben,
tr. öfverhvälfva. -zahlen, tr. betala
ytterligare, tillägga, -zählen, tr. 1. medräkna. 2.
Jm etw. ~ räkna till ngn ngt. -ziehen, I. tr.
1. draga åt, t. ex. den Knoten. 2. draga för,
t. ex. den Vorhang. 3. Jn dem Abgrunde m
draga ngn hä.n mot af grunden. 4. taga med,
tillkalla; inbjuda till deltagande. 5. Sich
(dat.) etw. m taga åt sig ngt. 6. ådraga. II.
rß. åtdragas, hopdragas. Ill.ttr. I.ä.
Kräftig ~ draga åt, taga i dugtigt. 2. s. flytta
till ett stäiie, ankomma, träda i tjänst.
»Ziehung, f. -zug, m. 1. inflyttning, ankomst.
2. de inflyttade, nyankomna; förstärkning,
•zugler, -, ro. 1. frivillig (deltagare). 2.
inflyttad, nyankommen person, -zwängen, tr.
hoptvinga, med våld hoptrycka, hopdraga.
zwacken, sv. tr. 1. Jn zwicken und m plåga,
trakassera ngn. 2. rycka, slita.
Zwang, -[e]s, 0, ro. 1. tvång. Sich (dat.) <%/
an-thun: pålägga sig tvång, beherska sig. 2.
våld, förtryck. 3. =■ Bann 3, a) o. Gerichts-
barkeit. 4. tryckande, sammandragande
smärta, -e, *», /. 4im. t, tekn. tving.
zwingen, sv. tr. tränga, trycka, tvinga,
klämmina, böja. Biid. das Recht ~ vränga lagen.
Zwangilgesetz, ». tvångslag, -haft, a.
tvingande, tryckande, -läge, f. tvång,
tv&ngstill-stånd, ofri belägenhet, -los, tvånglös,
tvångfri, utan tvång, -losigkeit, /. frihet
från tvång, -mittel, ro. tvångsmedel, -sdlenst,
,ro. dagsverksskyldighet, skyldiga dagsverken,
•smäfsregel, /. tvångaåtgärd, -sverfahren, n.
exekutivt förfarande, -svollstreckung,/.
exekution. -sweise, adv. genom, med tvång.
•Versteigerung, f. exekutiv auktion.
zwanzig, tjugu, jfr fünfzig ff. Betr. un«, jfr sms.
med drei.
zwir, adv. 1. visserligen, nog. 2. Und och
därtill, och till på kppet, nämligen. Und <v
so: och det så (att föratå), nämligen så.
Zweck, -e, ro. 1. nfr. -en - Zwecke. 2. stift i
skottaflans midt. Bild. den ~ treffen ei. den
m herausschief sen: träffa hufvudet på
spiken. 3. ändamål, syfte. Zum einer
Unterredung : i ocli för ett samtal, -dienlich, a.
tjänlig, ändamålsenlig, -di en Iich keit, /.
tjänlighet, ändamålsenlighet, -e, -n, f. stift,
nubb, pligg. .«.en, sv. I. tr. 1. med stift, med
nubb fästa, stifta. 2. = zwicjcen. II. Ur. h.
syfta, -entsprechend, a. ändamålsenlig,
-es-sen, n. festmåltid, -haft, a. ä-ndamålsenlig.
rlos» ändamålslös, otjänlig, gagnlös,
-losigkeit, f. gagnlöshet. -mäfsig, a.
ändamålsenlig. •jnäfsigkeit, ändamålsenlighet, -s,
prep. med gen. i och för, för ... skull, -voll, a.
planmässig, -widrig, a. otjänlig, olämplig.
-Widrigkeit, /. olämplighet.
zween, föråidr. ro. tm zwei.
zwei, I. utan följ. subst. äfv. -6, a. (grundtal) två, tu.
II. -en, f. tvåa. Betr. sms. jfr sms. med drei.
-blått, n. bot. ekorrbär (Convallaria bifolia).
-deutelei, f. tvetydighet, -deuteln,* itr. h.
vara tvetydig, -deutig, a. tvetydig,
-deutig-keit, f. tvetydighet, -doppelt, a. dubbel,
-dunkel, n. = Zwielicht, -en, sv. tr. o. rß.
dela, klyfva (sig), göra (blifva) oense, -er, -,
ro. 1. tvåpfennig. 2. tvåa m. m. jfr Fünfer.
-erlei, oböji. a. tväggehanda, två slags, -lach,
-fältig, a. tvåfaldig, dubbel.
Zweifel, -, ro. tvifvel. -bär, a. tvifvelaktig.
-éi, -en, f. idkeligt tviflande, tvifvel. -fall,
ro. tvifvelaktigt fall. -geist, ro. tviflande
ande, tviflare. -haft, a. 1. tviflande, oviss,
obeslutsam. 2. tvifvelaktig, misstänkt. Etw.
f\» lassen: låta ngt vara osagdt, ej yttra sig
om ngt, etw. ~ machen: draga ngt i
tvifvel smål. -los, a. otvifvelaktig. -imit[h], ro.
vankelmod, -müt[h]ig, a. vankelmodig, -n,
sv. itr. h. 1. tvifla, an jm: på ugn. 2. tveka,
vara tvehågse. -söhne, adv. tvifvelsutan,
otvifvelaktigt. -sucht,/, tvifvelsjuka,
skepticism. -süchtig, a. tvifvelsjuk, skeptisk.
itr. intransitivt* rfl. refiexivt, St. starkt, SV. svagt, tr. transitivt verb. h. bar haben, S. har »ein till hjälpverb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
