Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Versailles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Versailles 73
nuari 1933, i Versailles tändes den gnista, som i tidens
fullbordan flammade upp i en återuppstånden nationalstolthet, den
hänfärelse, som lik en stäppbrand flög över Tyskland, det
självförtroende, som revolterade mot orättvisan och som, efter
femton år, svepte som en vårvind över germanerna. I Versailles
lades av segrarmakternas ledande statsmän, ”fredens” diktatorer,
i jorden det utsäde, som nu, vart vi än kasta blicken, mognat till
skörd, i Sovietryssland och Moskva med dess segervissa röda
världsrevolution, i Abessinien, vilket som självständig stat ströks
ut från Afrikas karta, emedan Italien vid fördelningen av rovet
i Versailles blivit bortglömt, i Spanien, som förvandlats till en
blodig slaktarbod, i Japan, som rest sig i oemotståndlig makt, i
Kina, där jag för två år sedan med egna ögon bevittnade att
krigslågan nått själva hjärtat av Asien, ja, i den oro och
förvirring som råder verallt i hela världen, men särskilt i Europa,
vilket under o auarrar i sina grundvalar och där stormakterna
rusta sig ti erna, och de snå staterna efter bästa förmåga
stärka si svar för att möta den förintande storm, som alla
vänta, fr . och beklaga.
Om diktatorerna i Versailles låtit leda sig av klokhetens,
framsynthetens och försonlighetens anda, icke av hatets och
hämndens, så hade den nu rådande världskrisen uteblivit och
mänskligheten icke upprörts av oro för nya världsfamnande
blodsdåd.
Utan en om också flyktig kännedom om Versailles finnes
alltså ingen möjlighet att förstå Tredje riket, dess uppkomst,
mål och världsåskådning, och, vad mera är, ingen möjlighet att
råda bot på det onda i världen och att söka efter utvägar till
en allmän, en verklig fred, som vore i stånd att återskänka
mänskligheten trygghet, vila och ro.
”Ni håller världens framtid i edra händer!” Dessa ord
yttrade franska republikens president, herr Poincaré, i sitt
festliga hälsningstal, då han den 18 januari 1919 i Paris öppnade
fredskongressen.
Representanterna för 27 nationer eller tre fjärdedelar av
jordens befolkning, voro församlade omkring honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
