Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och hänryckning på henne. Och han ser, att
hennes läppar äro så röda som granatblommor,
och att hennes tänder likna hvita pärlor.
Men Ferghiane ser alls icke åt honom; hon
ser blott efter sin kruka och klagar:
»Har väl ännu någon varit så förföljd af
ödet som jagl»
Den ärevördiga Chadrullah har rest sig upp
från sin slummer; hon rycker vredgad och
flämtande sin dotter i rocken.
»Väl är det en stor olycka», ropar hon med
kort och hastig andedräkt, »väl är det en stor
olycka att mista tre sköna krukor, af hvilka
ingen var så mycket som spräckt, men en ännu
större olycka är det att hafva en dotter,
hvilken icke förstår att skicka sig! Tänker du då
alls icke på, att här midt emot sitter en ung
fruktförsäljare, hvilken kanhända i detta
ögonblick betraktar ditt ansikte!»
»Ack min moder», säger Ferghiane, i det
hon drager in hufvudet, »hvem skulle väl kunna
tänka på en fruktförsäljare, då man nyss
förlorat en vacker kruka, en kruka med tvänne
öron, af hvilka intetdera var afslaget!»
Dagen därpå, som är en fredag, är Mir
Arabs högskola stängd, och den värdige
Tscharibaj, som sålunda är ledig, sitter i sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
