Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Världsalltet, kraft och materia. Livet och dess uppenbarelse - Föreställningar om världsalltet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bergen ned i dalarna till de ställen, som äro dem föresatta, att
de aldrig överskrida sina gränser, men att alla djur på marken
må dricka. När dem sitta himlens fåglar och sjunga under
löven. Fulla av must stå den eviges träd, Libanons cedrar,
som Herren själv planterat, där fåglarna hava sitt näste och
hägrar bo uppe i furuträden.»
Där beskrives »världshavet, som vimlar av liv utan tal.
Där vandra skeppen och gå valfiskar, som Herren gjort haver,
att de däruti leka skola ... Gräs låter Herren växa för
boskapen och säd människan till nytta, att bröd skall komma utav
jorden och vin skall fröjda människans hjärta, och hennes
ansikte däjeligt varda av olja, och bröd styrka människans hjärta.»
»Herren skapade månen till att därefter skifta året; solen
vet sin nedgång. Herren gör mörker, och natt varder; då draga
sig alla vilddjur ut. De unga lejon, som ryta efter rov, söka sin
mat av Gud. Men när solen uppgår, draga de bort och lägga sig i
sina kulor: så går människan ut till sitt arbete och till sitt åkerverk
intill aftonen.»
Föreställningar om världsalltet. – Om också icke alla folk
förmått kläda sina föreställningar om jorden och himmelen i en
sådan vältalig form som den gamle grekiska tänkaren och gamla
testamentets hebreiska psalmdiktare, så överensstämma de däremot
alla däri, att de betrakta världsalltet såsom skapat och
styrt av övernaturliga makter.
Det oformade, oordnade, alltigenom lika urelement, som
nästan alla folk ansett ursprungligen finnas till, är vattnet,
och i den gamla mosaiska skapelsehistorien heter det också:
»Mörker var på djupet och Guds ande svävade över vattnet.»
I den 129:e hymnen i tionde boken av Rig Veda antydes
likaledes vattnet såsom det grundelement, vilket funnits av
begynnelsen.
Ej vara fanns, ej heller icke-vara,
Ej luftens rymd, ej himmelen där ovan.
Vad rörde sig och var? Vem var som rörde?
Månn’ vattnet fyllt det bottenlösa gapet?
Ej döden fanns, och evigt liv ej heller,
Ej dag och natt ännu man kunde skilja.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
