Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Månen - Kometer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
564
av ett ljusare material än omgivningarna. Mestadels anser män
dem för rämnor, som fyllts av en ljusare eruptiv substans. Av
det från månen reflekterade ljuset har man dragit den
slutsatsen, att stenarterna på densamma äga en gulaktigt grå färgton,
liknande den, som vissa sandstenar visa. Enligt andra
iakttagelser skola de likna vulkaniska stenarter såsom obsidian.
Kometer. - De sällsamma himmelskroppar, vilka betecknas
såsom kometer, ha av gammalt varit illa anskrivna för allt
möjligt ohägn, som man trott dem kunna tillfoga människorna och
jorden. Då förr och icke för så många årtionden sedan en
komet visade sig på himlen, ansågs densamma av allmänheten icke
sällan bebåda stora olyckor, såsom pest, hungersnöd, örlig eller
också någon stor mans död. Ja, man satte till och med kometens
uppenbarelse i samband med jordens undergång och hyste
ännu under den senare tredjedelen av 19:e årh. fruktan för en
sammanstötning mellan en komet och jorden.
Man har emellertid funnit, att de skenbart så regellösa
kometerna lyda samma lagar som alla andra kroppar och löpa omkring
solen i elliptiska och även paraboliska banor, som kunna
beräknas. Man fann därvid emellertid, att kometernas banor korsa
planeternas i alla upptänkliga riktningar och att av
kometbanorna en hel hop icke allenast kom betänkligt nära jordbanan,
utan även korsade densamma på ställen, där det alls icke var
uteslutet, att en komet kunde sammanstöta med jorden. Sålunda
har jorden på sin bana en punkt, som hon passerar i slutet av
november, gemensam med Bielas komet, vilken under vart och ett
av sina omlopp på 6!/2 år sålunda en gång skär jordbanan. Skulle
detta hända i slutet av november, så befunne sig jorden och
planeten i denna samma punkt, och en sammanstötning vore
oundviklig. Faran av en sådan sammanstötning är emellertid
ingalunda stor, såsom tillräckligt visade sig då jorden den 27 nov.
1872 verkligen sammanstötte med Bielas komet.
Bielas komet tillhör de s. k. periodiska kometerna, vilka för
beständigt tillhöra solsystemet. Man har anledning förmoda,
att dessa kometer liksom även de kometer, som beskriva
paraboliska banor, kommit till solsystemet från oändliga avstånd
och åter skulle avlägsnat sig i oändlighet, om de icke infångats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
