Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Tiden - Tidräkning - Fundamentala tidsperioder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIDRÄKNING. FUNDAMENTALA TIDSPERIODER.
9
väntar man ytterligare en eller ett par dagar, kan man i stället om aftonen se, att Sirius
kommit på andra sidan om solen och nu är aftonstjärn a. Den dag, som markerar
övergången från morgon- till aftonstjärna, utgjorde för egyptierna gränsdagen mellan de
olika åren och ledde i första hand till en indelning av året i 365 dagar. Dessa fördelades
i 12 månader om 30 dagar jämte 5 extra dagar, helgade åt religiösa fester till ära för de
fem vandrande stjärnor, som man upptäckt under väntan på att Sirius skulle
dyka ned i morgongryningens ljus.
Djurkretsen och planeterna. Även babylonier och kineser hade studerat årstidernas
växlingar och stjärnorna omkring den upp- och nedgående solen. Därvid hade även de
upptäckt och namngivit några starkt lysande stjärnor, vilka, i olikhet mot himlavalvets
övriga stjärnor, befunno sig i ständig vandring. Bland dessa s. k. planeter (av grek.
planetos, kringirrande) finnas två, Merkurius och Venus, vilka endast visa sig i solens
omedelbara närhet och således antingen äro morgon- eller aftonstjärnor, medan de andra,
Mars, Jupiter och Saturnus, under sin högst oregelbundna vandring hemsöka vitt skilda
trakter av himlen. Av dessa planeter är särskilt Venus lätt igenkänd på sin strålande
glans; av babylonierna och sedermera assyrerna, vilka benämnde denna planet Istar
(Astarte), dyrkades hon jämte solen och månen som en hög gudomlighet.
De trakter av himlen, som hemsökas av de 5 kringirrande stjärnorna, blevo särskilt
föremål för människornas iakttagelse även av en annan orsak, ty genom de h i
m-melstrakter, där planeterna gå, vandrarickeblott solen utan
ock-s å månen. Lättast att iakttaga är månen; natt från natt befinner den sig bland nya
stjärnor, ja, lägger man noga märke till dess avstånd från några bestämda av himlens
stjärnor, så kan man, särskilt vid nedan, då man lätt kan se stjärnorna intill månens fina
skära, med blotta ögat iakttaga, att månen under nattens lopp ändrar läge i förhållande
till dessa stjärnor samtidigt med att den följer hela himlavalvet i dess ständiga
rotation. Solens mera långsamt skeende framkrypande bland stjärnorna kan man, som
nämnt, iakttaga genom att betrakta de stjärnbilder, som i aftonskymningen eller
mor-gonrodnanden omge den strax under horisonten dolda solen. I bägge fallen bilda dessa
stjärnbilder ett kring himlavalvet gående slutet band, den s. k. djurkretsen eller på grekiska
zodiaken. Månen genomvandrar bandet på cirka 28 dagar, den tidrymd som fått namnet
siderisk månad till skillnad från den här förut omnämnda synodiska månaden, som
bestämmes av månens faser. Solen genomvandrar likaledes djurkretsens band ett varv
på en viss tid, nämligen just på ett år eller närmare bestämt ett s. k. sideriskt år
till skillnad från andra icke fullt lika långa tidsperioder, som även fått benämningen år
och vilka vi längre fram skola omnämna.
Egyptierna, vilka genom iakttagandet av Sirius leddes till att medelst solen
upptäcka djurkretsen, tycks icke hava varit de första att göra denna upptäckt, utan äran
härav torde få givas babylonierna. De stjärnor, som efter varandra under en hel månad
omgiva solen, sammanfattade babylonierna till en stjärnbild, och på så sätt uppdelades
djurkretsen i 12 stjärnbilder. Dessa mot årets 12 månader svarande stjärnbilder, som
genom grekerna även kommit till användning i Europa, benämnas: Väduren, Oxen,
Tvillingarna, Kräftan, Lejonet, Jungfrun, Vågen, Skorpionen, Skytten, Stenbocken,
Vattumannen och Fiskarna.
I Kina har djurkretsen även varit bekant sedan äldsta tider, och måhända
härstammar kinesernas indelning av djurkretsen i 28 hus från Indien, där samma indelning kan
spåras tillbaka till de äldsta tiderna. I Kina stod astronomien tidigt synnerligen högt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
