Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Tiden - Dagens indelning och den mekaniska tidmätningen - De äldsta uren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MEKANISK TIDMÄTNING. DE ÄLDSTA UREN.
31
indelning, som man på ett ungefär kan uppskatta genom att direkt iakttaga solens
ställning på himlen, återfinnes hos en del naturfolk1 och synes ännu i viss mån kvarleva uti
den svenska lantbons sätt att hälsa. Delar man halvsfären i 6 lika delar, erhålles den
uräldsta babyloniska uppdelningen av dagen, och genom en ytterligare tudelning skulle
man erhålla en mot nutida timmar någorlunda svarande uppdelning av dagen i 12 delar.
Eftersom dagen, d. v. s. tiden från soluppgång till solnedgång, till sin längd varierar
med årstiderna, något som särskilt här i Norden och framför allt i närheten av polcirkeln
är synnerligen påtagligt, blir den ljusa dagens indelning i 12 lika delar icke det i våra dagar
vanliga, fullt bestämda tidsmåttet timme utan, som vi redan antytt, ett varierande
tidsmått, s. k. temporaltimme. Men solvisarens konstruktion, sådan vi redogjort för den här
ovan, har tydligen på ett naturligt sätt just lett till dylika varierande tidsmått, och
först med införandet av de mekaniska uren på 1500-talet tvangs man genom deras
likformiga gång att för borgerligt bruk använda oföränderliga timmar.
Timindelningens ursprung. En fråga av rätt stort intresse är, varför just
tolvdelningen kom att dominera bland alla andra möjligheter. Redan i forna tider
grubblade man över den frågan, och vi vilja här citera den redogörelse härför, som
Olaus Magnus på sin tid (1555) lämnade: »Ursprunget till dagstidernas åtskiljande
härledes allmänt från Hermes Trimegistos2, vilken särskilde dag och timmar efter ett
egyptiskt djurs tolv gånger om dagen inträffande urinering. Ett liknande angivande
av tiden berättas även om vildåsnan, vilken den 15 mars ger ifrån sig skrin tolv
gånger under dagens lopp och lika många gånger under natten till tecken att
vårdagjämningen är inne.» Nog får man medge att djuren ha ett ganska väl utvecklat tidssinne,
därom vittna bl. a. flyttfåglarnas vanor, men att de ha så noggrant återkommande
vanor som i de av Olaus Magnus anförda exemplen kan starkt ifrågasättas.
Utgår man från det skålformiga soluret, blir det ganska lätt att inse, att just
tolvdelningen måste tränga sig fram, därför att tolvdelningen är en av de enklast tänkbara.
För att dela en halvsfär i lika delar har man i grund och botten att dela en cirkel i lika
delar. Sedan urminnes tider har människan dock förstått att vid tillverkning av hjul
använda sig av en delning i fyra och sex lika delar. Fyrdelningen sammanhänger med
konstruktionen av en rät vinkel, medan däremot sexdelningen faktiskt är den enklaste
delning av en cirkel man kan företaga, ty samma passaregrepp, som uppritat cirkeln,
kan användas till att jämnt sex gånger inpassa cirkelns radie utefter cirkelns omkrets.
Gör man en delning av en cirkel både i fyra och sex lika delar från samma
utgångspunkt, får man emellertid just en tolvdelning, visserligen icke fullständig men
synnerligen lätt att komplettera. Detta inses omedelbart om man betänker, att en
fyrdelning av en urtavla exempelvis ger timmarna 3, 6, 9, 12, medan en sexdelning ger
2, 4, 6, 8, 10, 12. De delningspunkter som fattas svara mot timmarna 1, 5,7,11, och dessa
erhållas vid en sexdelning med 3 som utgångspunkt.
Babylonierna delade dagen som nämnt uti 6 temporaldubbeltimmar, svarande mot
halvcirkelns och halvsfärens uppdelning i 6 lika delar och således svarande mot den hela
1 Hos naturfolken återfinnes än i dag de mest skiftande indelningar av dagen. De mest
primitiva folken känna blott dag och natt, något mindre primitiva indela dagen i två delar. Fyrdelningen
liksom den rätt ofta förekommande femdelningen vittnar om något mer utvecklat tidsbegrepp;
femdelningen finnes för övrigt i muhammedanernas böntimmar. En åttadelning finnes på Bali.
2 En sammansmältning av den grekiske gudagestalten Hermes och egypternas Thot (trimegistos
är ett grekiskt ord, som betyder Den trefalt störste). Infördes av alexandrinerna och dyrkades av
dem som skrivkonstens och vetenskapernas uppfinnare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
