Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Tiden - Tidsbestämning medelst vinkelmätning - Vinkelbegreppet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50 • TIDEN.
såväl tolvdelningen som fyr- och. sexdelningen läto sig på ett synnerligen enkelt sätt
utföras, och att babylonierna tidigt känt dessa delningsmetoder. Vi kunna nu tillägga,
att denna tolvdelnings enkelhet säkerligen måst i hög grad frappera babylonierna, vilka
upptäckt, att tolvtalet på olika sätt var knutet till himlens fenomen. Tolv var
nämligen icke blott antalet månader på året, utan tolv var även det antal år, som det tar
för den klart lysande planeten Jupiter att fullborda sitt lopp runt ekliptikan. Genom
att dela ekliptikans cirkel i 12 lika delar skapade babylonierna också de tolv »tecknen»
i djurkretsen, och dessa tecken blevo därigenom icke blott månadslånga etapper i solens
vandring bland fixstjärnorna utan även årsetapper för Jupiters vandring. Jupiters
vandring var dock ganska ojämn, så att babylonierna efter allt att döma införde
en 5 gånger så lång jupitersperiod, således om 60 år. Och återigen lekte
tillfälligheterna med talen, så att den härtill svarande 60-delningen av cirkeln kom att
sammanfalla med var sjätte av solens 360 dagsresor bland fixstjärnorna. I äldsta tider
trodde nämligen babylonierna att årets dagar voro 360. Talen 6, 12 = 2 • 6, 60 = 5 • 6
och 360 = 6 • 60 tycks ha satt babyloniernas fantasi i rörelse så pass, att talet 60 kom
att fullständigt dominera babyloniernas räknekonst. Geologen W. K. Leftas ’fann
1854 i Jenkereh vid Eufrat två små med kilskrift översållade lertavlor, av vilka den
ena genom skarpsinniga kombinationer kunnat avslöjas såsom varande en babylonisk
tabell över de hela talens kvadrater, således över talen multiplicerade en gång med sig
själva. Med vårt skrivsätt och våra siffror skulle det se ut så här
1x1 = 1 eller 1 är kvadraten på 1
2x2 = 4 4 är kvadraten på 2
3x3 = 9 9 är kvadraten på 3
o. s. v. o. s. v.
8 x 8 = 64 64 är kvadraten på 8
o. s. v. o. s. v.
I kilskriften står det, om vi använda våra siffror,
1 • 4 är kvadraten på 8
1-21 är kvadraten på 9
1-40 är kvadraten på 10
58-1 är kvadraten på 59
1 är kvadraten på 1.
Denna märkliga uppställning har man som sagt lyckats tolka, och det visar sig, att siffran
framför punkten anger det antal sextiotal, som skall fogas till de bakom stående enheterna
för att ge resultatet, på samma sätt som i vårt skrivsätt i talet 24 första siffran 2 anger
det antal tiotal, som skall fogas till de 4 enheterna för att ge 20 + 4. Kilskriften utsäger
således:
1x60+ 4 = 8 x 8 eller 64 = 8 x 8
1x60 + 21= 9 x 9 eller 81 = 9 x 9
58 x 60 + 1 = 59 x 59 eller 3 481 = 59 x 59
något som ju stämmer förträffligt. Fullständig bekräftelse fick man av den andra
ler-tavlan, vilken visade sig bl. a. innehålla en tabell över talens kuber, d. v. s. talen
multi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
