Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Tiden - Tidsbestämning medelst vinkelmätning - Vinkelbegreppet - Vinklars uppmätning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIDSBESTÄMNING MEDELST VINKELMÄTNING. VINKLARS UPPMÄTNING.
51
plicerade med sig själva två gånger. Sålunda stod där bl. a. 9 • 6 • 8 är kuben på 32.
Hade det varit vårt vanliga decimalsystem skulle 968 betytt 9 hundratal, 6 tiotal och
8 enheter, nu var det i stället sexagesimalsystem, där 60 x 60 motsvarar
decimalsystemets hundratal (10 x 10), och kilskriftens utsago betyder därför 9 X 60 x 60 + 6 x 60
+ 8, d. v. s. 32 400 + 360 + 8 = 32 768, som just är 32 • 32 • 32.
Sextiodelningen var hos babylonierna konsekvent tillämpad på all räkning och på
all indelning av mått. Dagen indelades vid prästernas tidräkning i 360 lika delar,
vardera om 4 nutida minuter, och vår indelning av timmen i minuter och sekunder är en
senare modifikation av den babyloniska sextiodelningen. Att cirkeln indelats i 360
lika delar, grader, vilka i sin tur indelats i 60 bågminuter och dessa i 60 bågsekunder är
således en konsekvens av sextiodelningen. Genom tecknen °, ’, " särskiljer man numera
de olika grupperna, så ätt 50°2’6" är liktydigt med 50 grader, 2 minuter och 6 sekunder.
Centesimalsystem, streck och radianer. I vår tid har man genomfört en del andra
uppdelningar av cirkeln samtidigt med att man infört + och — för att antyda åt vilket
håll vinkeln skall räknas; — anger vanligen samma håll som urvisarnas rörelseriktning
(medsols) och + den motsatta riktningen. Sålunda använda geodeter stundom ett
centesimalsystem baserat på hundradelning; en cirkelkvadrant, d. v. s. fjärdedelen av cirkelns
omkrets eller 90°, uppdelas härvid i 100 lika delar, nygrader (100°), och varje sådan i 100
nyminuter om vardera 100 nysekunder.
För artilleristiskt bruk, där det ofta är frågan om mycket små vinkeländringar vid
riktinstrumenten, använder man sig av en indelning i streck, vilkas antal valts med
hänsyn till att cirkelns omkrets är radien multiplicerad med 2?r (se sid. 72), d. v. s. ungefär
radien multiplicerad med 6.28310. På grund av detta tals mindre enkla beskaffenhet har
man i olika länder företagit avkortningar; i Sverige och en del andra länder har man
valt strecken, så att det går 6 300 svenska streck på ett varv, medan det däremot går
6 400 franska streck på varvet och 6 283.10 sanna streck (på franska vraies millièmes) på
varje varv.
För matematiskt-vetenskapligt bruk användes som enhet för indelningen cirkelns
egen radie, och detta vinkelmått kallas radian, så att 1 radian motsvarar 1000 sanna
streck. Cirkelns gradering i radianer kan tänkas vara den skala som erhålles, när ett
vanligt måttband upprullas på en cirkel, vars radie är lika lång som måttbandets
längdenhet.
• Vinklars uppmätning.
Vinkelmätningsinstrument. För geometriskt ändamål använder man sig av den
vanliga gradskivan, vilken är betydligt enklare än de med vridbara sikten försedda
riktinstrumenten. Har man på ett papper uppritat två riktningslinjer, lägges gradskivan,
så att dess med ett hack markerade centrum faller i riktningslinjernas skärningspunkt,
samt dess O-streck utefter den ena linjen; gradtalet för det streck, som därvid faller på
den andra riktningslinjen, anger vinkelmåttet för vinkeln mellan de bägge linjerna.
Genom att jämte talvärdet angiva enheten (grad, nygrad, streck o. s. v.) anger man
samtidigt sättet för bildandet av den till vinkelmåttet knippade skalan.
I maskintekniken användes en del andra mätinstrument med raka mått, framför
allt den svenske uppfinnaren C. E. Johanssons sinuslinjal. Vi uppskjuta dennas
behandling till sid. 162. Johansson har även infört en för maskintekniken betydelsefull, mindre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
