Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Rummet - Spekulativ rumsuppfattning - Praktiska mätningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
RUMMET.
föreskriven aln. I Babylon användes i äldsta tider dels en kunglig aln och dels en något
längre, profan aln. Den senare har man velat anse som ett från Egypten inkommet
alnmått. I detta land stod nämligen mätkonsten mycket högt även i allra äldsta tider,
något som vi strax närmare skola belysa. Så länge fenicierna skötte om handelsutbytet
mellan dessa bägge kulturstater och de kring Medelhavet och Svarta havet liggande
barbarländerna, ägde man i Europa icke något dylikt standardmått; man fick
visserligen vävnader och andra mätbara varor, men man kunde låta säljaren mäta upp
det, ty betalningen skedde i sådana råvaror som hudar, tenn (Spanien), men
framför allt med slavar. Men när assyrerna, vilka redan omkring år 1100 f. Kr. gjort sig
till herrar i Babylonien, även kuvade fenicierna under 800-talet f. Kr., skedde en
förändring av stor betydelse för den europeiska kulturen; det feniciska Kartago övertog handeln
på Spanien och Italien, medan grekerna icke blott började sköta om sin egen handel utan
även slogo under sig handeln på Svartahavsländerna. Som en följd härav tvungos
grekerna att så småningom antaga ett bestämt standardmått. Det är belysande för
Greklands så småningom skeende uppblomstring, att först Egina och Korint genom påbud
av Feidon omkring år 750 f. Kr. och sedermera Aten under Solon omkring år 600 antogo
det babyloniska måttsystemet.
Egyptiernas geometri. Uti Egypten hade mätningskonsten av alldeles speciella
grunder redan tidigt utvecklats till en hög grad av fulländning. Här var det icke blott
längdmått, som intresserade människorna, utan i nästan högre grad ytmått, ty med
ytmått värderades deras mest värdefulla egendom, åkerjorden. Genom Nilens årligen
återkommande slamförande översvämningar rycktes gränsmärkena mellan jordlotterna
bort, gamla åkerstycken försvunno och nya dykte upp, när floden drog sig tillbaka i ett
något ändrat lopp. Tvisterna mellan jordägarna tvungo rättvisans handha vare att skapa
ett rättssystem, och detta gav anledning till uppfinnandet av de mätningsregler, som
sedermera kommo att bilda kärnan i egyptiernas lantmäterikonst. Greklands äldste
historieskrivare Herodotos (484—424 f. Kr.), vilken under vidsträckta resor i Väster- och
österlandet samlat material till sina skrifter, berättar att geometrien (av grek, ge, jord,
och metrein, mäta) framför allt uppkommit genom en av den mäktige egyptiske konungen
Ramses II (omkring 1407—1341 f. Kr.) företagen uppdelning av Egyptens jord. Härvid
skulle varje undersåte fått sin bestämda fyrkant, för vilken han årligen betalade en viss
skatt. När floden bortslitit något stycke av hans jord, måste han till konungen meddela
detta, och denne sände då en uppsyningsman, som utmätte hur mycket mindre hans jord
blivit, så att skatten minskades i samma proportion. Om också Herodotos’ berättelse är
något ofullständig, visar den tydligt själva grunden till geometriens uppkomst, och den
låter oss också förstå, att räknekonsten, med vars hjälp skatteavgiften beräknades i
proportion till den ursprungliga skatten, tidigt måste befattat sig med bråkräkning.
En klar uppfattning av dessa egyptiernas kunskaper har man fått genom en i British
Museum i London förvarad, på 1870-talet funnen gammal papyrus, vilken vid tolkningen
visat sig vara en matematisk handbok. Den begynner med följande på sina ställen genom
sprickor oläsliga inledning: »Vägledning till kännedom om alla dunkla ting... alla
hemligheter, vilka innehållas i föremålen. Författad blev denna bok år 33, Mesors dag .. .
under konungens av övre och nedre Egypten Ra-a-us regering; efter förebild av gamla
skrifter, som blevo förfärdigade i konung [Ra-e n-m]at’s tid, författade skrivaren Ahmes
denna skrift.» Med den kännedom man från andra minnesmärken äger, måste Ra-a-us
levat mellan 2000 och 1700 f. Kr., och bokens innehåll härstammar således från ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
