Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Rummet - Spekulativ rumsuppfattning - Praktiska mätningar - Filosofiska skolor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
RUMMET.
avstånd från de givna punkterna. Med särskilda instrument, vinkeltransportör eller
s. k. station-pointer, kan bestämningen även utföras. Dylika triangelmätningar ligga
till grund för moderna kartläggningsarbeten, och därvid användes så gott som
uteslutande vinkelmätning. Endast en enda baslinje behöver uppmätas direkt; genom ett nät
av trianglar kan man sedan omspänna ett stort område och inom detta genom
beräkningar med hjälp av uppmätta vinklar indirekt erhålla alla andra avstånd. Den moderna
triangelmätningsmetoden användes första gången av nederländaren Snellius år 1614.
Filosofiska skolor.
Den joniska skolan. Thales’ studier hos de egyptiska prästerna kommo att inleda
en ny epok i den mänskliga kulturens historia. Hemkommen till sin fädernestad lär
Thales nämligen inför kunskapstörstande samtida demonstrerat de geometriska och
astronomiska lärdomar han inhämtat, och sålunda grundade han den ’joniska. skolan,
den äldsta av de filosofskolor, som sedermera satte så djup prägel icke blott på den
grekiska odlingen utan även på senare tiders andliga liv. Tyvärr veta vi alltför litet om de
närmare omständigheter, under vilka Thales blev i tillfälle att taga del av de egyptiska
prästernas visdom. Visserligen finnas fantasifulla skildringar om alla de prov, som
Thales liksom andra egyptiska tempeladepter1 måste genomgå, innan han invigdes i
de hemliga lärorna, men dessa berättelser äro av ganska sent datum. Den äldsta skriften
om Thales av Diogenes Laértius ger icke klart besked om källan till Thales’ visdom.
Vad som faktiskt kvarstår sedan allt tvivelaktigt utrensats är dock, att med Thales
börjar en ny tid för naturvetenskaperna, vilka från att dittills ha odlats och
hemlighållits av präster då begynna att spridas under mindre stränga former.
Hos Thales se vi för första gången ett rent naturvetenskapligt exempel på
människans strävan att sammanfatta detaljkunskaperna till en helhetsbild. Thales sökte
nämligen finna svaret på en del frågor, som haft avgörande betydelse för
naturvetenskapens utveckling, nämligen dels frågan om världsrummets byggnad och dels frågan om
materians, rörelsens och eldens ursprung. Thales kan näppeligen vara den förste, som
gjort sig dessa frågor, men i den bevarade litteraturen framstår han som den förste,
vilken på basis av ett samlat erfarenhetsmaterial sökt besvara dem. Före Thales hade
säkerligen varje upptäckare gjort sig samma frågor, men från uräldsta tider hade man
givit svaret en religiös utformning, och därmed hade man fortsatt, ty man hade insett,
att kunskapen på så sätt blev en maktfaktor av utomordentlig betydelse. Under de
orostider, som åtföljde det assyriska väldets sammanstörtande, bröts måhända
prästerskapets makt på ett sätt, som gjorde det möjligt för det lilla grekiska folket att utan
religiöst ansvar övertaga religionens urgamla visdomar, och så kom det sig måhända,
att rent politiska händelser orsakade, att den gamla religiösa helhetsbilden
började ersättas av en annan mera sakligt vetenskaplig. Genom
att klädas i religiös form hade den naturvetenskapliga forskningen tidigare gjorts ofri;
auktoritetstron hade därigenom dominerat lekmannens uppfattning och delvis hindrat
framåtskridandet, men nu kommo lekmännen från ett folk med helt annan religiös
organisation i besittning av den äldsta odlingens skatter, auktoritetstron störtades och
ersattes med spekulativ filosofi.
1 I den Mozartska operan Trollflöjten har man sökt ge en föreställning om de egyptiska
tempelproven.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
