Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Rummet - Rumsuppfattningen grundad på mätningar - Äldsta uppmätningar av världsrummet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
RUMMET.
just täcker den undre skuggkastaren, kunna vi förvissa oss om solens höjd över
horisonten.» Man har starka skäl att anse en dylik armillaring på den tiden graderad i sjättedels
, , n • ^9 x 47l 143 11-13 11 ...
grader, och U varv svarar lust mot 47 4°, ty —— = ––––– = -—— = ——, liksom
b 83 3 360 1 080 1 080 83^
71
X varv svarar mot 7 4°, ty —
0° b’ 360
43 _ 1
2116 “ 5012’
Vid mätningen har det troligen tillgått så, att Erathostenes vid middagstid en
midsommardag (sommarsolstånd, då solen under detta dygn på himlen beskriver norra
vändkretsen, eftersom solen då är i ekliptikans högsta punkt) medelst de små utefter
Fig. 72. Erathostenes’ gradmätning.
armillaringen vridbara skuggkastarna uppmätte vinkeln mellan lodlinjen och solstrålarnas
riktning till 7|°. Sedermera har han en midvintersdag (vintersolstånd, då solen som står
i ekliptikans lägsta punkt beskriver södra vändkretsen) återigen vid middagstid mätt
vinkeln mellan solstrålarna och lodlinjen och fått den till 54 §°. Genom att sedan
subtrahera dessa vinklar (fig. 72) från varandra fick han vändkretsarnas avstånd till 471°
eller J4 varv. Genom att halvera denna vinkel fick han ekliptikans lutning i
förhållande till ekvatorn till 231°. Erathostenes kunde även ur dessa vinklar få reda på
Alexandrias latitud, d. v. s. den vinkel som lodlinjen i Alexandria bildar med ekvatorns
plan; han behövde blott till 23lägga 7|° för att få latituden till 31°.
Den vinkel på varv, som solstrålarna vid middagstid under sommarsolståndet
bildade med lodlinjen i Alexandria, gav åt Erathostenes nyckeln till beräkningen av
jordens omkrets. Det var nämligen ett bekant förhållande, att solen vid midsommartid
kastade högst egendomliga skuggor uti den i södra Egypten belägna staden Syene, berömd
för sina marmorbrott, från vilka faraonerna hämtat material till många av sina väldiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
