Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Rummet - Rumsuppfattningen grundad på mätningar - Äldsta uppmätningar av världsrummet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
RUMMET.
gradmätningen av Picard utföras med väsentligt större precision efter Snellius’ metod;
felet därvid har sedermera bestämts till att ha varit ungefär 0.02 %. Genom denna
ryktbara gradmätning, som utfördes under åren 1669—1670, trädde Frankrike i spetsen för
den astronomiskt-geodetiska forskningen och inledde den rad av noggranna mätningar,
som sedan ledde till införandet av metersystemet (se sid. 142).
Arkimedes. Samtidigt med Erathostenes levde den i det föregående omtalade
sicilianaren Arkimedes, en av antikens märkligaste gestalter, framför allt bekant genom
sina forskningar inom mekanik och geometri. Arkimedes, som efter allt att döma
studerat i Alexandria, ehuru han huvudsakligen uppehöll sig på Sicilien, var troligen
född 287 f. Kr. i den gamla korintiska kolonistaden Syrakusa, vid denna tid sätet för
öns politiska makt. Sedan 500-talet hade kartager och greker växelvis sökt tillvälla
sig makten över denna fruktbara ö och under Arkimedes’ livstid, då kartagerna
behärskade större delen av ön, lockades även de byteslystna romarna dit. Det var under de
puniska krigens oroliga tider, som Arkimedes’ mekaniska geni utnyttjades av hans
konungslige vän Hieron II av Syrakusa. I två år sökte romarna förgäves intaga staden
från sjösidan. Arkimedes, som ledde försvarsarbetena, lär därvid utvecklat en underbar
uppfinningsförmåga, och många äro de sägner, som därvid bildats kring hans namn.
Mycket härav är säkerligen ren dikt, men uti Arkimedes’ egna, till vår tid delvis bevarade
skrifter finnas otvetydiga vittnesbörd om att han i matematiskt och mekaniskt vetande
stod oerhört långt framom sin samtid. Sin fädernestad förmådde han i längden icke
försvara, ty från land lyckades romarna överrumpla staden 212 f. Kr., och därvid
nedhöggs den 75-årige tänkaren av en romersk soldat. Berättelsen om att han därvid
suttit och ritat geometriska figurer i sanden och att han till den romerske soldaten
utropat: »skada hellre mitt huvud än mina kurvor» tillhör säkerligen de slags
meningslösa och mindre trovärdiga utbroderingar av stora mäns uttalanden, varav den
äldre historieskrivningen uppvisar många exempel.
Det är, som vi redan vidrört, bland annat genom Arkimedes som en del av Aristarkos’
och dennes föregångares uppfattning om världsrummet och dess dimensioner bevarats
till eftervärlden. Arkimedes författade nämligen en skrift över sandkornens antal,
och i denna söker han att i siffror uppskatta hur många sandkorn, som kan fylla hela
världsrummet. Uppgiften är väl närmast att uppfatta som en aritmetisk kuriositet,
men den tvingade Arkimedes dels att bygga på samtidens uppfattning om
världsrummets storlek och dels att ge uttryck åt stora tal, härigenom har skriften fått ett
utomordentligt stort historiskt värde.
För att lyckas i tal uttrycka så stora mängder, som det här var fråga om, nödgades
Arkimedes utvidga det grekiska talbegreppet, vars största talenhet var myriaden,
tiotusen, och med vilket man blott kunde räkna fram till tal mindre än en myriad
myriader, den nya enhet Arkimedes införde. Genom att låta de dittills kända talen upp
till en myriad myriader bilda en första grupp, en första oktad, och genom att sedan
införa en myriad myriader eller hundra millioner som ny enhet för »talen i andra
okta-den» kom han fram till det första av nästa grupps tal 100 000 000 • 100 000 000, och
detta tog han som enhet för »talen i tredje oktaden» 0. s. v. Talen betecknade Arkimedes
med bokstäver, för de större underst försedda med en accent, och myriaden med Alv,
så att
a l o a, aAIv tMv qMv o. s. v.
1 10 100 1 000 10 000 100 000 1 000 000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
