Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Rummet - Rumsuppfattningen grundad på mätningar - Växelverkan mellan tid och rum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
RUMMET.
och tänka sig- att jorden relativt detta fasta valv vrider sig runt sin axel ett varv för
varje stjärndygn ävensom att tänka sig solen relativt jorden i en excentrisk rörelse än
att behöva tillgripa den åskådningen, att fixstjärnehimlen utför en olikformigt
kring-vridande rörelse relativt oss. Om det däremot från mekanisk synpunkt sett är
berättigat att tänka sig att en fritt svävande jord just snurrar runt med ständigt samma
hastighet skulle kunna sättas i fråga. Vi skola längre fram se, att ett sådant antagande
icke är berättigat. Å andra sidan äro ojämnheterna i en dylik fritt snurrande kropps
rotationshastighet icke så stora, att vi här behöva uppehålla oss vid dem.
Genom att med Hipparkos, så som än man i dag gör, fastslå stjärndygnens tidsskala
som ett likformigt standardmått, har man sålunda låtit rumsuppfattningen vara
utslagsgivande för tidsuppfattningen. Den mätbara tiden är i sig själv ett
relativt begrepp, och för att göra ett racionellt val mellan
olika tidsskalor tvingas människan sammanknippa
tidsuppfattningen med rumsuppfattningen.
Latitudbestämningen. Lika viktig som rumsuppfattningen är för ett noggrant
fastslående av tiden, lika viktig är tidsuppfattningen för en noggrann orientering i
rummet. Även i detta avseende blev Hipparkos en
föregångare för senare tiders forskare. Liksom Hipparkos vid
sin stjärnkatalog tänkt sig himmelssfären uppdelad i ett nät
av cirklar (sid. 114), tänkte han sig jordklotet överdraget
med tvenne nät av numrerade cirklar, longitud- eller
meridiancirklar och latitud- eller parallellcirklar, och blev i
stånd att fastslå läget för olika orter på precis samma sätt
som än i dag är brukligt. Hur detta praktiskt taget
genomföres ha vi emellertid ännu icke visat, utan övergå nu därtill.
Latitudbestämningen är den enklaste, ty
latitudcirklarna på jorden ha sin ständiga motsvarighet i liknande
cirklar på himlen. För att mäta en jordisk orts vinkelavstånd
från jordens ekvator kan man därför i stället mäta vinkelavståndet från himmelens
ekvator till den punkt på himlen, som ligger mitt över den jordiska orten i fråga, denna
orts zenit. För praktiska mätningar brukar man icke observera zenit utan den 90°
därifrån belägna horisonten, som är lättare att observera. Ersätter man likaledes
himmelsekvatorn med den 90° därifrån belägna himmelspolen, så är det uppenbart,
att man genom att observera polhöjden, d. v. s. himmelspolens höjd över horisonten,
just får samma vinkel, som om man observerade zenits avstånd från
himmelsekvatorn. Polhöjd och latitud äro därför samma mått (fig. 83).
För navigatören, som vill noggrant bestämma, var på havets vida yta han befinner
sig, är det således en ganska enkel sak att till en början bestämma polhöjden, ty
horisonten är skarpt markerad av havet.1 För den möderne polarforskaren, vars viktigaste
uppgift tyckes ligga i att uti sin dagbok ange en observerad latitud, som så nära som
möjligt stämmer med 90°, är horisonten icke på samma sätt tillgänglig utan kan vara
skymd av isberg o. d. Genom att låta solen eller stjärnorna spegla sig mot en vätskeyta
(vanligen kvicksilver) och genom att mäta vinkeln mellan originalstjärnan och
spegel
Fig. 83. En orts latitud L är
detsamma som dess polhöjd P.
1 Som själva himmelspolen icke direkt kan observeras, använder man vid noggranna bestämningar
någon tydligt synlig stjärna (eller solen eller månen), vars läge på himlavalvet är noga känd, och
räknar sedan ut polhöjden härur. Reglerna för dessa iakttagelser och beräkningar äro systematiskt
behandlade inom den vetenskap, som kallas navigation.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
