Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Rummet - Rumsuppfattningen grundad på mätningar - Den geocentriska världsbildens utformning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
RUMMET.
tillbaka mot öster, varifrån de ursprungligen kommit. Efter att ända borta vid Indus
och Ganges ha fått en tillflykt och blivit sammansmälta med den indiska odlingens verk
fingo naturvetenskaperna ånyo en fristad i de trakter, som sett dem födas. Vid Eufrats
och Tigris’ stränder hos de arabiska folken blevo de stolta vetenskapliga traditionerna
framför allt bevarade. Al Mansur, den ryktbare Harun al Raschids fader, hade flyttat
arabernas residensstad från Damaskus till den av honom i närheten av det gamla Babylon
grundade, staden Bagdad, och till denna sin residensstad kallade han den grekiska odlingens
förnämsta representanter. Grekernas förnämsta skrifter lät han översätta till arabiska
språket, och denna kulturgärning fullföljde i än högre grad hans store son Harun al
Raschid (786—809).
Muhammeds och hans efterföljares segrande trupper hade åt araberna så småningom
erövrat icke blott Egypten utan hela norra Afrika, varefter även Spanien lades under
deras välde. Stridigheterna inom den regerande ätten ledde emellertid till en splittring,
så att (755) det spanska väldet under namn av Kakfatet i Cordoba kom att stå fritt skilt
från det österländska väldet. Även Spaniens morer blevo goda vårdare av samtidens
andliga kultur, och deras förste kalif ’Abd Arrahmäns grundade år 755 i Cordoba Europas
första universitet, med tiden förfogande över ett bibliotek på 600 000 band, katalogiserat
i 44 volymer. Harun al Raschid följde snart hans exempel och upprättade även i Bagdad
ett universitet. Till detta fogade de egyptiska araberna, sedan de 969 frigjort sig från
Bagdad, ett tredje universitet förlagt till Kairo.
Medan Europa var försänkt i medeltidens så mycket omtalade mörker blomstrade
en hög andlig kultur i länderna väster, söder och öster om Medelhavet. Tre universitet
tävlade om att hävda denna kulturs ställning, och furstarna offrade fabulösa summor för
att understödja denna kulturs blomstring. Harun al Raschids egen son och efterträdare
Al Mamnu fördjupade sig i de astronomiska verk, som hans fader och farfader låtit
översätta till arabiska. Framför allt fördjupade han sig i det om Almagest påminnande
stora indiska verket Sindhind, som hans farfader låtit översätta, och som troligen förskrev
sig från Indiens store astronom Brahmagupta (född 598). Genom observationer, i vilka
han måhända själv deltagit, lär Al Mamnu gjort en noggrann bestämning av ekliptikans
lutning, och likaså lär han utfört en gradmätning. Intet vittnar bättre om den
vetenskapliga anda som besjälade honom än hans märkliga fredsslut med den bysantinske
kejsaren Michel III, vilken han grundligt slagit. Fredsvillkoren krävde av bysantinerna,.
att de utlämnade sina förnämsta i Konstantinopel förvarade skrifter. Bland dessa skrifter
befann sig Almagest, och denna lät Al Mamnu omedelbart översätta till arabiska språket.
Vi ha redan tidigare haft anledning påpeka, att araberna framför allt vinnläde sig
om vinkelmätningarnas förfinande och trigonometriens utveckling (se sid. 55). Sedan
Copernicus revolutionerat världsuppfattningen har man förebrått araberna, liksom man
även förebrått Tyko Brahe, att de icke ägt hellenernas spekulativa läggning, utan att de
kunnat nöja sig med den komplicerade världsbild Ptolemaios lämnat dem i arv. Man
får dock icke glömma, att just precisionsmätningar sätta en hämsko på spekulationerna,
och att den copernikanska världsbilden ingalunda är så enkel som man nu för tiden på
det elementära stadiet tager för givet. För araberna var uppgörandet av noggranna
astronomiska tabeller huvudmålet för deras observationer, och för dem kom därför den
matematiska synpunkten i första rummet.
Al Battani upptäcker nya stötestenar för den ptolemaiska världsbilden. En av
arabernas största astronomer var Muhammed Ibn-Djabir Al Battani (vanligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
